Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Scen

Dyngsur balett när ”Svansjön” dansas i Oslo

I världens mest kända klassiska balett har hundratals dansare förvandlat sig själva till svanar. Men när ”Svansjöns” förvandlingsnummer för första gången skulle genomföras i riktigt vatten höll det på att sluta illa.

Allting flyter när Alexander Ekman gör sin version av ”Svansjön” på Oslooperan, där en sjö skapad av 6 000 liter vatten kommer att glittra på scenen. ”A swan lake”, med premiär den 26 april, blir en plaskdammsbalett. Den norske opera & balett i Oslo har inte varit odelat entusiastisk över hans idé att bygga upp en artificiell sjö i den bara sex år gamla salongen. Tänk om det går hål golvet? Då kanske teatern måste stängas ner i ett år. Vad händer om orkestern får ner vatten i instrumenten? Då slutar de spela. Och hur får man bort allt vatten och bygger upp en ny scen när ”A swan lake” bara två dagar efter en föreställning ska följas av en opera?

– Det har varit en riktig utmaning att få med mig alla på det här projektet. Men jag måste säga att Oslooperan har varit fantastisk. I och med att det är ett nytt hus har de ett ”allt är möjligt”-tänk som inte kan finnas på så många andra ställen. Här finns också hur stora tekniska möjligheter som helst, säger Alexander Ekman på telefon från Oslo strax efter att repetitionerna har avslutats för dagen.

Idén till vattenbaletten föddes när den svenske koreografen bjöds in till Oslooperan för ett och ett halvt år sedan för att diskutera ett nytt projekt.

– Jag gick in i salongen och såg den här vackra träinredningen. Och då kände jag direkt att jag ville göra något med vatten. Länge hade kvällen bara arbetstiteln ”Vatten”. Sedan började jag grubbla: vad finns det för storys som utspelar sig runt en sjö? Ah, just det, berättar Alexander Ekman.

Redan som sjuåring uppträdde han i ”Svansjön” på Kungliga Operan i Stockholm. Då gjorde han en av smånarrarna och kastade beundransfulla blickar på de stora dansarna.

– Jag älskar ”Svansjön”. Jag kan musiken utantill och tycker jättemycket om baletten. Och sedan är jag koreograf, och då ska man väl göra en ”Svansjön” någon gång i livet, säger han.

I filmen ”Bröderna Mozart” från 1986 finns en scen där den excentriska regissören tvingar sina skådespelare ner i ett gyttjebad för att skapa en riktigt avantgardistisk uppsättning av Mozarts ”Don Giovanni”. Skådespelarna protesterar högljutt (även om de senare, när pjäsen väl har gjort succé, påstår att de omfamnat idén redan från början).

Under de första repetitionerna av ”A swan lake” var det tvärtom – i alla fall enligt denna, minst lika avantgardistiska regissör.

– Vi hade fruktansvärt kul. Man slänger ut vatten på ett golv, tar fart, springer och så slajdar man. Väldigt mycket slajdande. Alla var med och blev som barn igen, sprang omkring och provade grejer. Det var total eufori, säger Alexander Ekman.

Problem nummer ett uppstod då vattendansen flyttade över från den första testpoolen på 3x3 meter till en större bassäng på 9x9 meter. Efter en vecka av repetitioner med ovana rörelser kunde dansarna knappt gå på fredagarna.

Men det andra problemet visade sig vara värre än träningsvärk. Efter att vattengolvet utökats till 16x16 meter höll projektet på att få en ände med förskräckelse.

– På måndagen ramlar plötsligt en av dansarna och får en lätt hjärnskakning. Nästa onsdag ramlar en till. Och så en tredje på fredagen. Så känslan av fullständig lycka förvandlades snabbt till ren rädsla. Jag blev förkrossad, allt det här var min idé och jag tänkte att om någon ramlar igen, då är det kört. Under det här arbetet har jag verkligen fått prova på att vara en ledare, att ta en grupp från rädsla och tillbaka till glädje, berättar Alexander Ekman.

Efter fallen blev det obligatoriskt med hjälmar och knäskydd. Rummet hettades upp så att dansarna inte skulle förkylda. Dessutom infördes strikta poolregler: dusch före och efter badning och krav på övertäckning av eventuella sår.

– Vi såg ut som hockeyspelare med alla skydd, men jag var stenhård och sa att nu är det ingen lek längre, nu måste vi jobba ansvarsfullt. Därefter har alla varit friska och skadefria. Jag hade en jävla tur, säger han.

Föreställningen kommer att vara utformad som en trestegsraket. Första akten blir en renodlad teaterpjäs med en fiktiv bakom kulisserna-berättelse om den första versionen av ”Svansjön”, som hade urpremiär på Bolsjojteatern i Moskva 1877. Förutom två skådespelare, sex barn och en operasångare uppträder där en ornitolog som tycker att regissören ska välja andra fåglar än svanar.

– Visst ligger det någon mystik i svanen. Det finns två svanar utanför operan i Oslo som jag har stått och kollat på varje dag. De ser lite läskiga ut. Så fort man kommer nära väser de till, säger Alexander Ekman.

Vattenplask blir det först i akt nummer två, då dansarna gör entré och berättelsen hoppar fram till nutid. Sedan följer en tredje akt som handlar om hur ”Svansjön” skulle kunna se ut i framtiden.

– Delarna har egentligen ingenting med varandra att göra. Men eftersom jag står här och jobbar på något som skapades för 137 år sedan undrade jag redan från början: varför fascineras vi fortfarande av den här baletten? Då växte tanken fram att inrikta föreställningen på tiden, säger han och förklarar:

– För mig var det aldrig ens intressant att göra ytterligare en version av den story som finns. Det finns redan så många bra. Jag tror inte heller att det är storyn som gjort ”Svansjön” känd. För vad handlar den om? Två fåglar och en prins som blir kär i en fågel. Och sedan kommer en ond trollkarl. En ganska märklig berättelse. Jag vill ta publiken till en ny plats där de utmanar sig själva med vad som är möjligt, överraska dem.

Alexander Ekman.

Alexander Ekman är född 1984 och har dansat för Kungliga baletten, Cullbergbaletten och Nederlands Dans Theatre.

Det senaste decenniet har han gjort internationell karriär som koreograf och samarbetat med över 30 danskompanier. 2011–2013 var han huskoreograf för Nederlands Dans Theatre.

Tre uppmärksammade verk: ”Ekmans triptych” (2010), ”Cacti” (2010) och ”Tyll” (2012).

”A swan lake” blir två timmar lång och har premiär den 26 april på Den norske opera & balett i Oslo. I föreställningen ingår nyskriven musik av Mikael Karlsson och designern Henrik Vibskov står för kostym.

Under Bergmandagarna i sommar kommer Alexander Ekman att göra en installation på bilfärjan till Fårö. Efter Oslo beger han sig till nya uppdrag först i Boston och sedan i New York.