Riksteaterns chef Birgitta Englin varnade nyligen för att ekonomiska problem skulle tvinga institutionen till allvarliga besparingar. Efter samtal med kulturdepartementet tror hon att krisen kan få en lösning.
-Jag tror det finns en vilja att få fram de 21 miljonerna som vi begärt i vårt budgetunderlag, säger Birgitta Englin efter onsdagens möte med kulturdepartementets Ingrid Eiken.
- Det var ett mycket bra möte, det finns en stor respekt och uppskattning för att vi ger mycket kultur till många människor.
Om inte statsanslagen till riksteatern återställs med 21 miljoner måste 30 tjänster bort - om detta informerade Birgitta Englin, Riksteaterns vd, sin personal vid ett stormöte nyligen.
Resultatet av mötet på kulturdepartementet ledde till att Riksteatern ska analysera vad händer om man inte får de 21 miljon erna.
Riksteatern får i dag mindre pengar än för fyra år sedan, samtidigt som kostnaderna har ökat och man når en större publik.
- Jag hoppas att våra analyser som ska vara inlämnade första veckan i augusti ska ge förse kulturdepartementet argument som kan skaka fram de 21 miljonerna. Jag tolkar vårt möte som att departementet förstod att konsekvenserna skulle bli betydligt större än de 30 tjänsterna.
En del av Riksteaterns verksamhet som skulle drabbas om de 21 miljonerna uteblev är de ideella krafterna, teaterföreningarna, som är unika för Riks och arbetar med arrangera teater och annan scenkonst ute i landet. De utför ett arbete som lågt räknat är värt 100 miljoner per år. Under de senaste tre åren har Riks därför investerat i kompetensutveckling av dessa ideella föreningar.
- De negativa effekterna på Riksteaterns ideella föreningar skulle även drabba regionteatrar och fria grupper som de också arrangerar. Dessutom ska vi just inleda ett samarbete med Dramaten för att få ut föreställningar i landet, en av dem blir troligen Marie Louise Ekmans "Gäckanden".
Så kring de ideella föreningarna kommer Birgitta Englin och hennes medarbetare att ta fram en analys, vilket de också kommer att göra kring effekterna för barn och ungdom, framför allt arbetet med skolan. Ett exempel är dansföreställningen "Kamyout" av Ohad Naharin av en av världens främsta koreografer. Runt 30.000 ungdomar i årskurs 7 till 9 har sett "Kamyout".
- Det skulle vara ok om man kunde kritisera oss för att inte leverera kvalitet, men vi har en mångfacetterad och kvalitetshög repertoar just nu.