Regeringens kulturpolitiska strategi är passivitet, oppositionen rullar också tummarna - det hävdar Skuggutredningen i en debattartikel i DN (21/8). Skuggutredningen har gått ut hårt för att samla framför allt teater-Sverige för att påverka den sittande statliga kulturutredningen. Musikerna, författarna och bildkonstnärerna har inte synts lika mycket. Frågan är vilken strategi de har för att påverka den framtida kulturpolitiken.

Ordföranden i Klys, Anna Söderbäck, beklagar att utredningen fått en slagsida åt teater, själv försöker hon få med ord och bild. Klys företräder 30 000 medlemmar inom områdena ord, ton, bild, scen och medier men planerar inga egna manifestationer utan nöjer sig med att bidra till Skuggutredningens arbete. För övrigt tänker Klys reagera på betänkandet från statens utredning när den går ut på remiss nästa år.

- Då kan det vara för sent. Den dag betänkandet läggs är dag­ordningen redan satt, säger Boa Ruthström, chef på vänsterpolitiska tankesmedjan Agora.

I stället för att gå med i Skuggutredningen försöker många organisationer genom egna förslag och synpunkter direkt påverka den statliga kulturutredningen. Det gäller organisationer som till exempel Föreningen svenska tonsättare och Sveriges författarförbund.

- Visst har skuggutredningen bjudit in oss, men vi har helt enkelt inte bestämt hur vi ska medverka. Och vi vill förstås ha största möjliga effekt på våra förslag, säger Mats Söderlund, ordförande i Sveriges författarförbunds styrelse.

Just nu håller Författarförbundet på med att sammanfatta sin syn på kulturpolitiken och förser under tiden den statliga utredningen med material, bland annat en undersökning som visar att författarlönerna halkar efter och en annan om biblioteken. För tonsättarna är den låga ersättningen för beställningsverk och upphovsrätten de viktigaste frågorna.

Oppositionspolitikerna då, sitter de och "rullar tummarna"? Själva tycker de, liksom Skuggutredningen, att det är svårt att få grepp om vad alliansen vill med sin kulturpolitik, inte minst efter sommarens avhopp och ommöbleringar på viktiga poster i statens utredning.

- Ingen bekänner färg, alla förhåller sig avvaktande, säger Siv Holma (v), ordförande i riksdagens kulturutskott.

Ofta kritiseras den statliga kulturutredningen för att vara alltför inriktad på kulturens infrastruktur.

- Ungefär som att nu ska vi bygga en motorväg, hur många ton grus behöver vi? Den ideologiska sidan har kommit i skymundan, säger Författarförbundets Mats Söderlund. Vänsterpartiet håller på att arbeta fram ett nytt kulturpolitiskt program som ska offentliggöras i höst. Tyngdpunkten kommer att ligga på det långsiktiga finansieringsansvar som partiet anser att samhället måste ta för kulturens kvalitet och förnyelse. Även social­demokraterna har börjat lägga grunden för ett nytt kulturpolitiskt program, men det ska läggas fram först vid partikongressen om drygt ett år, samtidigt som den nya kulturpolitikens mål ska klubbas i riksdagen.

Tankesmedjan Agoras chef Boa Ruthström tycker det har varit pinsamt tyst från kulturutredningen.

- Nu ser vi äntligen en reaktion hos kulturarbetarna. De har hållit käften sedan 1970-talet. Men de röster som saknas är medborgarnas. Kulturpolitiken måste ju motiveras av mer än sysselsättning för kulturarbetare, säger han.

Agora tänker inte göra någon egen utredning, utan planerar att lyfta fram fyra grundläggande frågor: kulturens tillgänglighet, ­finansiering, kvalitet och kulturarbetarnas försörjningsvillkor. Det kommer att ske i form av seminarier med forskare, experter, samhällsdebattörer och andra. Seminarierna dokumenteras och läggs ut på internet.