På fredag blir Pippi Långstrump pensionär och det firas med tårtkalas i Vimmerby. Då är det på dagen 65 år sedan Astrid Lindgrens första bok gavs ut om en föräldralös flicka med självförtroende, muskelkraft och guldpengar i överflöd.
På fredag börjar också de medverkande i ”Ett äventyr på is” öva inför ispremiären den 8 april 2011 på Malmö Arena, för att sedan fortsätta till isarenor som Globen och Skandinavium.
Marika Lagercrantz, som gör rollen som berättaren i den stora satsningen, blev först chockad när hon insåg att rollen innefattade skridskoåkning.
– Det är aldrig för sent att börja träna har jag läst, skrattar Marika Lagercrantz. Som berättare behöver hon inte utföra de mest avancerade akrobatiska konsterna.
Regissör och författare är Rolf Degerlund, som tidigare gjort bland annat ”Rapsody in rock”, regisserat Joe Labero och skapat Ice Globe Theatre i Jukkasjärvi – en kopia av The Globe i London, fast av snö och is. Nu ska han göra Pippi Långstrump på is.
– Det är så spännande. Vi är verkligen ute på hal is hela ensemblen. Men det gäller att ”keep cool” hela tiden.
Varför ska man placera Pippi Långstrump på is, som ett slags Disneys “Holiday on ice”?
– Vad som skiljer det här från “Holiday on ice” är att det finns en berättelse och en dialog här. Den röda tråden är Pippis längtan efter sin pappa. Saltkråkan hade väldigt förtroende för mig och för mitt libretto. De gillade även det konstnärliga uttryck jag vill använda på isen. Det är så klart ansvarsfullt, men vi har en god dialog med Saltkråkan och det känns hedrande att få göra det.
– Det finns säkert folk som blir upprörda, men jag tycker bara att det är roligt att få berätta en av världens mest fantastiska berättelser på is.
Både Degerlund och Lagercrantz återkommer till hur isen är vårt naturliga element. Är det inte vårt ursprung på något sätt? undrar Lagercrantz.
– Vad är det vi har? Is och kallt. Det är lika bra att bita ihop, sluta drömma om Söderhavet och inse att det är i isens rike vi bor.
– Vi rör oss här i det arktiska klimatet, det känns ganska organiskt, säger Degerlund.
Pippi Långstrump spelas av den professionella konståkaren Lina Göransson men rollerna som de dumklantiga bovarna Dunder-Karlsson och Blom spelas av magikern Tobbe Blom och barnprogramledaren Nassim al Fakir, som aldrig stått på ett par skridskor.
– Jag har inte ens åkt på friluftsdagarna i skolan. Det vågar jag knappt säga till de andra. Men jag får för mig att jag är bra på vissa saker och jag tror att jag skulle kunna vara bra på skridskor.
Hur ofta stämmer dina föraningar?
– Nja. Men jag tycker om utmaningar. Det är lite som att vara med i ”Dansfeber”. Man måste blanda, det är roligt.
Även Tobbe Blom rör sig utanför sin sociala säkerhetszon, även om han avslöjar att han har varit duktig hockeydomare.
Det var självklart att tacka ja, berättar han, eftersom han ofta är ensam som ”trollis”.
Nu fick han vara med en ensemble och ta med Pippi in i 2000-talet.
– Jag tror inte att man når en ny publik. Alla som kommer känner till alla roller och historien, men det blir nytt rent showmässigt.
Saltkråkan och Astrid Lindgren har tidigare varit ganska restriktiva med figurerna, men Rolf Degerlund känner ingen oro.
– Jag tror att Astrid skulle tycka att det var roligt och modigt. Hon gillade ju fantasifulla saker.