– Vi har från flera håll mötts av en oro att rekryteringen till konstnärliga högskolor skulle försvåras om det estetiska programmet försvinner på det sätt som utredningen föreslår, säger utbildningsminister Jan Björklund.

I höstas föreslog gymnasie­utredningen att det nuvarande estetiska gymnasieprogrammet skulle slås samman med den humanistiska utbildningen till ett gemensamt program för estetik och humaniora. Utredarens motivering för att lägga ner det estetiska programmet var att det har en otydlig identitet. Bland annat eftersom det både har en yrkesprofil och räknas som studieförberedande.

Nu går regeringen emot utredarens förslag och behåller programmet som eget gymnasieprogram, men med en ny tydligt studieförberedande karaktär. De bästa eleverna inom musik, dans, konst och teater ska förberedas för fortsatta studier på konstnärliga högskolor.

– En given utgångspunkt för intagningen till programmet måste vara att alla elever har stor talang och en möjlig framtid inom kultursektorn, säger Jan Björklund.

Propositionen kan tolkas som en elitsatsning på det estetiska programmet. Jan Björklund vill se en ”programfördjupning”; mer tid ska läggas på de estetiska ämnena och mindre på andra, allmänteoretiska ämnen.

– De konstnärliga yrkena har ganska lite att göra med de teoretiska ämnena man läser på andra program. Den som har talang ska ha möjlighet att satsa på sitt uttryck, säger han.

Per Magnus Byström är rektor för Kulturama gymnasium i Stockholm och har engagerat sig flitigt i frågan om det estetiska programmets framtid.

– Kanon, vad härligt, är hans reaktion på regeringens proposition.

Per Magnus Byström har stört sig på att det estetiska programmet uppfattats som yrkesinriktat och tycker att det är bra att politikerna inser att konstnärliga högskoleutbildningar också är någonting som man bör förbereda sig inför. En student som vet att den vill in på konstnärlig högskola ska få så mycket tid som möjligt att specialisera sig, menar Per Magnus Byström. Men han tror inte att en programfördjupning som Jan Björklund talar om är enbart positiv.

– Estetiska pro­grammet måste också få vara ett alternativ för elever som ser andra möjligheter efter gymnasiet än en konstnärs- eller artistkarriär. Därför krävs det att programmet är flexibelt, att det kan leda till flera utgångar.

Per Magnus Byström menar att läroprocesserna inom de estetiska ämnena gör att eleverna också tillgodogör sig mer allmänteoretiska ämnen bättre, och även gör det lättare att få jobb när det är dags.

– Det har visat sig att deras erfarenheter av att arbeta i grupp och den sociala kompetens som de får genom det estetiska programmet gör dem mer attraktiva när det är dags att ge sig ut på arbetsmarknaden.

Även Peder Hofmann, utbildningsledare på Musikhögskolan, är glad åt propositionen.

– I vårt remissvar förkastar vi utredningen i sin helhet. Det känns spännande att regeringen tagit till sig vår kritik.

Han betonar att Musikhögskolans kritik hade en viktig social aspekt. Musikinriktningen på det estetiska gymnasieprogrammet är högskolans enda bas för rekrytering av studenter som inte självklart har musiken med sig hem­ifrån eller år av privatlektioner i ryggen.För att gymnasieåren ska bli mer högskoleförberedande tror han att det krävs ett närmare samarbete mellan de konstnärliga högskolorna och de estetiska gymnasieutbildningarna. De elever som är redo att satsa på musiken ska veta vad som krävs för att ta sig in på Musikhögskolan.

– Vi högskolor måste bli tydliga med vilka förkunskaper som förväntas av eleverna så att de vet vad de bör kräva av sin gymnasieutbildning.

Att regeringen går emot utredarens förslag betyder inte att man finner gymnasieutredningen undermålig, menar Jan Björklund.

– Den är så omfattande att det är naturligt att göra andra värderingar på vissa punkter. På de flesta andra punkter följer vi utredarens rekommendationer.