Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Scen

Scenen är deras på Pride

Adam Gardelin och Angelica Herger spelar i ”Born this way”.
Adam Gardelin och Angelica Herger spelar i ”Born this way”. Foto: Lina Alriksson
Boulevardteatern satsar på en scenkonstfest i samband med Pride. Adam Gardelin är en av initiativtagarna till minifestivalen Pride@Boulevard.

– Det finns så mycket dålig teater, säger Adam Gardelin. Ändå brinner han för scenkonsten och har själv både spelat, skrivit och producerat föreställningar ända sedan sjuårsåldern.

Tillsammans med vänner och bekanta vill Adam Gardelin lyfta fram scenkonsten under årets Pridefestival. Därför kör de minifestivalen Pride@Boulevard på Boulevardteatern i Stockholm.

– Jag tycker om teaterkonsten för att den är så omedelbar. Från scenen möter man publiken direkt, säger Adam Gardelin. Så gillar han också föreställningar som blandar in publiken, där åskådarna på olika sätt är delaktiga.

Hans egen förebild bland regissörer är Alexander Mørk-Eidem vars självsäkra och bullrande version av klassikern ”De tre musketörerna” är en av Adams favoritföreställningar – han har sett den 14 gånger.

Med sina egna scenframträdanden vill han både roa och oroa. Men mest ändå roa, Adam har en speciell kärlek till musikalen.

Adam stod nästan symboliskt själv på scenen första gången i ”Trollkarlen från Oz”. En gayfavorit framför allt i USA där till exempel epitetet friends of Dorothy fortfarande är en omskrivning för bögar. Annars har Disneys filmer som ”Den lilla sjöjungfrun” en stor plats i hans hjärta men också musikaler av den musikaliskt svårare Stephen Sondheim. Så därför bygger en av föreställningarna under veckan på Adams egna musikalfavoriter. Och ja, visst blir det ett nummer ur Oz men också allt från ”Det våras för Hitler” till Mamma Mia. Måste man gilla musikaler som bög?

– Jag vet faktiskt inte varför så många bögar gillar musikaler. Själv tycker jag om formen – att berätta genom musik, genom sångtexter, säger Adam.

Om festivalens musikalföreställning mest är till för att roa hoppas han att de andra pjäserna ska ge hbt-samhället en och annan känga. Linus Törneberg ger sig i ”Dark room” ner i videoklubbarnas sexuella djungel, en värld man inte så ofta står för offentligt. I ”Born this way” kastar gruppen sig in i identitetsdiskussionen.

– Vi undersöker hur man gör sina val och om man har ett val. Föds man till bög, väljer man bli lesbisk och kan man i så fall lika gärna välja att vara en delfin? Det är för mycket stryka medhårs under Pride, säger Adam. Annars är han ödmjuk inför Prides betydelse för hbt-samhället.

– Så länge hela Sverige inte förstått att vem som helst kan vara homo behövs Pride, säger han och tillägger att hur det är i många andra länder kan vi inte tala om på samma gång. Därför behövs det också fler homos inom scenkonsten, framför allt kvinnor, menar Adam. Och fler som syns i vanliga roller, inte bara som offer.

Själv har han spelat en av huvudrollerna i en uppdaterad version Jonas Gardells ”Ömheten”, en pjäs om vad som händer med två unga killar när den ena visar sig ha hiv och vad som händer när han senare dör och pojkvännen nekas tillträde till begravningen.

– Just den här historien kanske var lite mer aktuell på 80-talet när den skrevs men att hbt-personer inte alltid är önskvärda i alla familjer är fortfarande ett problem, säger Adam. Annars tycker han det är för mycket lidande och offer på scen när bögar ska skildras.

– Missförstå mig rätt, historien är oerhört viktig och vi ska inte på något sätt glömma katastrofer som till exempel aids. Men för mig känns det konstigt att sitta på Stadsteatern bland alla medelålders medelklassmänniskor och se en pjäs som ”Angels in America”. Publiken sitter där och tycker såå synd om bögarna som gått igenom så mycket lidande. Han vill se pjäser som går vidare och där homos, och då framför allt fler kvinnor, får spela andra roller än offer.

– Kvinnoporträtten är ofta dåliga i pjäser med hbt-relevans. Ofta grunda eller fåniga, mycket av det jag själv skrivit på handlar om kvinnor, säger Adam.

Under festivalen spelar han i ”Born this way” tillsammans med två tjejer.

Fakta. Adam Gardelin

Adam är 25 år och uppväxt i Nynäshamn.

Han har spelat teater sedan 7-årsåldern och debuterade i ”Trollkarlen från Oz”.

Efter Kulturamas teatergymnasieutbildning har han studerat teater på folkhögskolor.

Adam har spelat i ett antal produktioner, bland annat I Gardells ”Ömheten” på Teater Pero och på Dramaten under Strindbergsfestivalen 2009.

Han har också både skrivit och producerat uppsättningar.

Fyra föreställningar

”Dark room” av och med Linus Törneberg i regi av Adam Gardelin. En ung mans vandring och inre kamp från garderoben till videoklubbs-sexet. I dag.

”Born this way” av och med Adam Gardelin, Angelica Herger och Åslög Enochsson. Vad väljer hbt-världen? Kön eller Grindr? Att vara kvinna, man eller delfin? En nyrevy som inte stryker medhårs. 1 – 2/8.

”Keep it gay!” Musikalkonsert. Om inte musikallåtarna är tillräckligt gay twistas de till så de blir det. Glammigt med allt från ”Tarzan” till ”Cage aux folles”, från ”Rocky horror” till ”Funny girl”. 3/8.

”Dr Jekyll & Mr Pride” Teatergruppen Bombina bombast queerar till Stevensons gamla skräckberättelse till frågan om att vara sig själv eller passa in. 4/8.

Föreställningen spelas även på Stadsteatern den 1/8.