De poppar upp som svampar ur marken, scenkonsthusen runt om i Norden. Sammanlagt har det byggts omkring 40 stycken de senaste tio åren och flera nya är på gång, både i städer och på mindre orter.
Det är högkonjunktur för nybyggda scenkonsthus. Sett till befolkningsmängden är Norden den region i världen där det byggts flest nya scenkonsthus den senaste tioårsperioden. Sture Carlsson har räknat, han är chef för branschorganisationen Svensk Scenkonst som på måndag och tisdag arrangerar konferensen Hus för scenkonst i Norden.
– Det byggs både i stora städer och på mindre orter och många planerar för kommande byggen. Med konferensen vill vi stanna upp och diskutera vad man har lärt sig under de här tio åren och vad man behöver göra annorlunda i framtiden, säger han.
Inte sällan har Sture Carlsson noterat att städer kommit att använda sina scenkonsthus som flaggskepp, ett sätt att profilera staden utåt.
– För 300–400 år sedan byggdes det katedraler, i dag byggs det konserthus, gärna vid vattnet. Man använder sig av världsberömda arkitekter och skapar remarkabla byggen. Det i sin tur har lett till att det blivit stort fokus på hur husen ser ut. Själv tycker jag att man kanske i stället borde lägga större vikt vid vad som händer inuti husen, vad skulle musiken, dansen och teatern behöva, och vilken funktion ska själva huset fylla?
Inget fel i sig att scenkonsthusen ger ett generellt uppsving för städerna. Tvärtom, menar Sture Carlsson.
– Vara är till exempel en väldigt liten ort där konserthuset blivit en riktig solskenshistoria, det kommer folk från hela Västra Götaland dit. Ett annat exempel är operan i norska Nordfjord som enat hela orten. Det är väldigt viktigt med lokal förankring för husen, särskilt på mindre orter.
Han tror dock att scenkonstnärer och arkitekter skulle behöva samarbeta mer för att få fram funktionsdugliga hus som håller för ny teknik och större flexibilitet och inte bara ser snygga ut.
– Det där håller delvis på att växa fram redan nu, inte minst på mindre orter där scenkonsthusen oftast behöver användas för flera konstformer. Generellt kan man även se en trend i att det byggs mycket i industrier, gamla lagerlokaler och fabriker där interiören är neutral. Man spelar i en miljö utan en massa tingeltangel och där verksamheten är det viktiga i stället för att man låter sig präglas av 1800-talstänket med mycket pråligt – guld, loger och balkonger som egentligen kanske bara skrämmer bort och utesluter vissa besökare utan att fylla en funktion.
Sture Carlsson tror att situationen i Stockholm blir en av de hetare frågorna under konferensen. Under de senaste åren har det byggts opera- och konserthus i både Köpenhamn, Oslo och Reykjavik – men inget i den svenska huvudstaden. Med anledning av detta hålls det ett separat seminarium med fokus på just Stockholm där bland annat Kungliga Operans chef Birgitta Svendén och socialdemokraternas kulturtalesman Leif Pagrotsky deltar.
Parallellt med konferensen visas nu även en utställning på Konserthuset och Göteborgsoperan med temat hus för scenkonst. Här visas avslutade, pågående och planerade projekt runt om i Norden, bland annat Backa Teater i Göteborg, Scenkonstens hus i Jönköping och DR Koncerthus i Köpenhamn.