Rapport 1: Från de första seminarierna under Teaterbiennalen i Borås
Textilstaden Borås kan leva med att dess hjärteindustri gått i graven, lät en kommunpolitiker förstå under invigningen av Teaterbiennalen 2009. Nu återuppstår man som kulturstad ju!
Ändå tjuvstartade denna fem dagar långa branschfest för Sveriges teatermänniskor med ett digert föredragsprogram anordnat av Textilhögskolan i Borås, där man såg till att hålla noggrann koll på klockan för att åhörarna skulle hinna se kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth klippa band.
Föredragen presenterades passande nog på Textilmuseet, och berörde hur man genom kostym och kläder kan åstadkomma scenisk gestaltning. Tre timmar senare var åhörarna förvissade om att kreativiteten inom stadens textilområde är lika slitstarkt som farmors gamla linnedukar.
En av talarna var Ulla Eson Bodin, professor i Textil- och Modedesign vid Textilhögskolan och pionjär när det gäller införandet av kostymutbildningar – en inriktning som länge saknats på Sveriges designhögskolor. Hon undervisade oss om storheterna inom scenisk gestaltning, men det var framför allt smakproven från hennes eget arbete som fascinerade. Här har vi en riktig ”textilare”, som sätter materialet i centrum i strävan efter det perfekta sceniska uttrycket. Och som kombinerar skräddarkonst med ny teknik. Vad sägs om en klänning i neongul fiskelina stickad i ett stycke (betydligt följsammare än det låter)? Eller dräkter i organzasiden med metalltryck som reflekterar ljus?
Plötsligt känns filmstjärnornas röda mattan-klänningar hopplöst fantasilösa.
En av de andra föredragshållarna, Kajsa G Eriksson, doktorand i modedesign, intresserar sig däremot i sin forskning för kläder som aktörer i sin egen rätt, i möte med offentligheten. Eriksson använder performancekonsten som verktyg. Vad det innebär rent konkret visade hon under sitt föredrag i filmande sekvenser från verket ”Transfomers”. I det spelas huvudrollen av tre till synes ordinära marinblå jackor med kapuschonger. Iögonfallande blir jackorna först när bäraren väljer att fälla ut flaggor och tyg från plaggets många skickligt dolda fickor.
Jackorna har ”uppträtt” i en tre olika städer, bland annat under en promenad tvärs igenom Manhattan. Det lustiga är hur jackan smittar av sig på det offentliga rummet. När trion passerar en grupp ortodoxa judar ser vi bägge gruppers utstyrslar i nytt ljus. Under promenaden genom Chinatown, nu med flaggorna nerfällda, viskar folk ”Ninjas” bakom deras ryggar.
Några illvilliga viskningar om Kulturutredningens portföljpolitik behövde Lena Adelsohn Liljeroth inte utstå här i Borås, på betryggande avstånd från Stockholm. Borås kulturnämnd välkomnar tvärtom utökat regionalt beslutsfattande. Men oavsett vilket lade ministern i stället krutet på att EU-peppa mellan teaterhyllningarna i sitt invigningstal.