Fyra frågor till Robert Fux som axlar rollen som Herbert Tingsten när Carolina Frände gör monologföreställning av Per Wirténs bok ”Tingstens sista dagar” på Stadsteatern nästa sommar.
Boken är helt ny. Det måste ha gått fort detta?
– Ja. Jag har bara vetat om det ett kort tag. Men jag läste bokmanuset innan det gick i tryck, så jag har redan hunnit leva lite med Tingsten.
Varför är vi fortfarande så engagerade i honom?
– För mig finns det något både lockande och skrämmande med Tingsten. Han var en man som tog extremt mycket plats, både yrkesmässigt och privat. Det fanns också något väldigt subversivt i både hans person och gärning som är intressant. Han var en komplicerad person. Det dras jag till som skådespelare.
Han var storslagen även fysiskt. Kommer du att använda lösmage för att gestalta honom?
– Det vet jag fortfarande inte. Men det kanske inte behövs. Jag tror inte det är nödvändigt att se ut exakt som den person man gestaltar. Kanske kommer olikheterna mellan mig och Tingsten att göra saker tydligare.
Vad är det för skillnad mellan att gestalta en verklig och en fiktiv person?
– Jag känner en vördnad inför att gestalta en person som verkat ett helt liv. Den här typen av rolltolkning måste hanteras med en grundrespekt för personen, oavsett om man delar hans åsikter eller inte.
Läs också Jesper Högströms recension av boken på dagensnyheter.se.