Före genrepet av vårens storuppsättning av den tekniktunga "Drottningens juvelsmycke" hann man inte spela inför publik. Då hade premiären redan skjutits upp en vecka. Bara dagar före premiären hade man fortfarande inte koll på föreställningens längd, som hotade att bli en bra bit över fyra timmar.
På Dramaten ska det inte behöva hända, planeringen brukar vara fantastisk, enligt flera regissörer.
- Jag har hört under flera år att medarbetare är besvikna och skakade för att teatern har skötts så dåligt. För mig är det obegripligt att man inte försökt göra något åt det. Många skådespelare har flytt Dramaten för att de inte trivs, publiken känner av det här och uteblir, och då är tragedin ett faktum, säger -regissören Thommy Berggren, som under många år var skådespelare och regissör på Dramaten.
Framför allt menar regissörer och andra i branschen att teaterchefen Staffan Valdemar Holm i och med sina stora externa regiuppdrag varit en frånvarande chef som delegerat för mycket. Ekonomichefen Staffan Rydén pekas ut som den grå eminensen bakom teaterchefen.
Som DN skrev i gårdagens tidning har Staffan Valdemar Holms uppdrag utanför huset gjort att hans efterträdare, Marie-Louise Ekman, kan ta över hans jobb tidigare än beräknat.
Skådespelarna som slutat eller är tjänstlediga för att jobba på annat håll, till exempel på Stadsteatern, är många - Maria Bonnevie, Marie Richardson, Jonas Karlsson, Claes Månsson, Mikael Persbrandt, Peter Andersson och Pernilla August.
Dramaten beskrivs som ett "hus utan självförtroende" medan det på Stadsteatern spelas i alla hörn. På Stadsteaterns Stora scen satte man 2007 upp 11 pjäser mot Dramatens 6. Totalt hade Stadsteatern 40 premiärer mot Dramatens 25.
- Det var det som lockade mig, det fanns så mycket att välja på, en rik repertoar, säger en skådespelare.
Kritiken mot Dramatens vd Staffan Valdemar Holm är djupgående: Han konkurrerar med sina egna anställda, han gynnar sina egna produktioner och är inte intresserad av andra konstnärers idéer eller diskussioner.
- "Fröken Julie" som jag satte upp med Mikael Persbrandt och Maria Bonnevie är en av Dramatens genom tiderna största succéer. Ändå var det nästan omöjligt att få göra den, trots att det var ett så lovande projekt. När jag sedan försökte föra en diskussion om att vi kanske skulle förlänga spelplanen fick jag inte ens ett svar, säger Thommy Berggren.
Berggren menar att Dramatens kris i förlängningen riskerar att urholka institutionens legitimitet.
- Om vår nationalteater sköts dåligt och publiken sviker samtidigt som man sätter luppen på hur mycket verksamheten kostar så kommer skräcködlorna igång som inte vill att kulturen ska subventioneras, utan marknadsanpassas. Det var ett förödande misstag att Valdemar Holm över huvud taget utsågs till chef för Dramaten.
Staffan Valdemar Holms val av repertoar till de större scenerna är en annan sak som väckt frustration både internt och externt. Hans eget konstnärskap kolliderar med det publiken vill se.
Framför allt husdramatikern Lucas Svenssons pjäs "Blottare och parasiter", som flera teaterombud inte ens ville ta emot fribiljetter till. Det var den enda premiären på Stora scenen i höstas, något som Staffan Valdemar Holm beskrivit som en chansning.
Även Svenssons specialskrivna "Svenskt landskap med kinesiska detaljer" som spelats på Lilla scenen under våren och lades ned i förtid beskrivs nu internt som ett fiasko.
- Jag säger som alla andra: Varför satte de upp den ("Blottare och parasiter") på Stora scenen? Det var en jätterisk och det var modigt och djärvt av en teaterchef, men det är lite dumt. Alla vet att på Stora scenen måste du ha något som du får in publiken på, så att man kan göra experimentell teater på de små scenerna, säger en regissör.
Flera anser att man visst kan sätta upp experimentell teater på Stora scenen, men att man måste hitta pjäser som kommunicerar med publiken, och kunna flytta dem snabbt om det inte fungerar. Det är destruktivt för en teater att hålla liv i pjäser som ingen kommer till.
Benny Fredriksson, chef på Stockholms stadsteater:
- Staffan Valdemar Holm har försökt introducera en ny sorts dramatik. Jag tror att han har velat undersöka formen mer specifikt, något som varit ett kännetecken för honom. För mig har det istället varit en grund för mitt chefskap att hitta de stora berättelserna.
Benny Fredriksson anser att Dramaten precis som nationalteatrarna i Köpenhamn, Helsingfors och Oslo, går igenom en identitetskris, präglad av att nationsgränserna suddas ut.
- Parallellt med detta är det en unik generation med skådespelare och regissörer som gått bort. Nu senast Ingmar Bergman, men också Alf Sjöberg, unika regissörer, skådespelare som Allan Edwall, och Margaretha Krook. Jag tror att alla står inför funderingar kring vad nästa steg är, hur man formulerar nationalteateruppdraget.
Enligt Benny Fredriksson vore det konstigt om Staffan Valdemar Holm inte regisserade.
- Staffan är en av de viktigaste regissörer vi har i dag. Det skulle nästan ha varit en omöjlighet att han inte regisserade. Tittar man på tyska teatrar är det inte ovanligt att man bygger en teater kring en regisserande teaterchef.
Ingrid Dahlberg var chef på Dramaten före Staffan Valdemar Holm:
- Att vara teaterchef är att samarbeta med andra. Med författare, regissörer, dramaturger och scenografer, det är helt och hållet en fråga om samarbete. Staffan Valdemar Holm har gjort något som i och för sig är fantastiskt, han har samtidigt satt upp "Ringen" på Operan under tiden. Jag ägnade mig bara åt Dramaten, säger hon.
Dahlberg säger att hon inte vill kritisera Staffan Valdemar Holm.
- Han är en oerhört medveten person, han har gjort det han har trott på. Och han har nog som alla teaterchefer låtit sätta upp sådant som han inte tycker är bra. Som teaterchef kan man inte bara sätta upp sina egna favoriter.
Har han gjort det i högre utsträckning än du?
- Jag satte upp många pjäser som jag inte tyckte om själv...
Skulle du ha satt upp "Blottare och parasiter" på Stora scenen?
- Jag hade nog hellre satt upp den på en mindre scen.