Från februari 2010 kommer publiken att återfinna Unga Klara på sin gamla plats med ingång från Plattan mitt i Stockholm. Under våren ger man åter den hyllade föreställningen ”Tröstar jag dig nu ”, som ligger i linje med Suzanne Ostens syn på ett barnperspektiv för vuxna.
Den uppsättningen spelades under våren 2009, den sista säsongen innan Stockholms stadsteater avslutade en glansfull epok. Sedan 1975 har Unga Klara varit en del av teaterns verksamhet.
I en ny organisation och med lägre anslag ansåg inte Stadsteatern att det fanns utrymme för Suzanne Ostens verksamhet: en tidskrävande process som tänjer teaterkonstens gränser, alltid med tonvikt på barnens perspektiv och med plats för pedagogik och undervisning.
Kulturrådet tillsatte en utredning som kom med ett förslag att Unga Klara skulle bli en fristående teater med egen ekonomi men i fortsatt samarbete med Stockholms stadsteater.
Hittills har allt gått enligt planerna, säger Erik Uddenberg, dramatiker och dramaturg på Unga Klara sedan drygt tio år.
Även namnfrågan är löst. På ett tidigt stadium i konflikten sökte Benny Fredriksson, Stadsteaterns chef, patent på namnet Unga Klara, medan Suzanne Osten som skapade scenen och arbetssättet på 1970-talet ansåg att hon hade rätt till namnet. Nu är det utrett att Stockholms stadsteater äger varumärket Unga Klara, men Ostens grupp får låna namnet för sin verksamhet.
Man har också bildat aktiebolaget Unga Klara, genom en nybildad vänförening som samlat in de 100 000 kronor som krävs för att bilda bolag.
I Kulturrådets utredning i våras sade Benny Fredriksson att Stadsteatern kan ställa upp med scener och infrastruktur som telefonabonnemang och kontorslokaler, samt marknadsföring på hemsidan.
– Det innebär en stor besparing, en icke föraktlig subvention av vår verksamhet, säger Erik Uddenberg, som tillsammans med de övriga i projektgruppen, Suzanne Osten, Jonas Kahnlund, Stina Wikström och Eva Månsson sitter i sina gamla kontorslokaler vid Plattan.
– Ja, vi diskuterar också en konstnärligt samarbete, bekräftar Benny Fredriksson. Så det är ungefär som en god skilsmässa, ett bra särbo-förhållande. Jag är mycket nöjd med detta.
Om några veckor ska teaterns styrelse skriva på ett samarbetsavtal.
Suzanne Osten är glad att man nått ett par viktiga delmål. Nu väntar nästa stora fråga: Hur finna finansiärer till en ensemble, skådespelare och till den experimentella, utforskande verksamhet som Stadsteatern ansåg för dyr.
– Jag får många jobbansökningar, men kan bara svara: Nu är vi en intresseförening. Vi söker för varje projekt.
Unga Klara får tre miljoner kronor per år från Kulturrådet. Det säkrar verksamheten ett halvår framåt. I övrigt är man hänvisad till kulturfonder, forskningsstiftelser, samarbeten med andra teatrar och sponsorer.
– Men vill vi göra större, upptäckande projekt med flera skådespelare, och vill vi forska och resa, då behöver vi fler miljoner och då får vi vända oss till de fonder man kan söka i, säger Suzanne Osten.
– Det är otroligt viktigt att slåss för den här platsen där man kan göra saker som inte finns, under mindre kommersiellt tryck. En sådan plats måste hållas öppen.