Årets mest omsusade teaterpremiär måste vara Killinggängets entré på Dramaten. Något lockar med mixen: hipp popkultur i traditionstyngd teaterborg. Biljettsystemet kraschade när släppet skedde i mars och ingen har väl kunnat missa att Schyffert & Co går upp på Stora scenen.
Skådespelarna själva försvinner som maskrosfrön så fort medierna närmar sig. Inga intervjuer, inget tillträde, inga kommentarer. Pr-mässigt är det genialiskt. Men är det bara ett trick för att få uppmärksamhet?
Scendebutanterna Martin Luuk och Andres Lokko har undsluppit sig att de är vansinnigt nervösa och rykten sipprar ut under den stängda dörren till repetitionslokalerna. Det pratas om att slutet på dramat inte var färdigskrivet en månad innan premiär och att kejsarens kläder inte finns där. Att anledningen till tystnaden är brist på substans och att gruppmedlemmarna ser i kors av skräck inför en hajpad öppning på Stora scenen. Men allt kan naturligtvis vara fantasier, medan de sista detaljerna slipas i en genomtight föreställning.
När producerande Tomas Alfredsson på höstpresentationen på Dramaten fick frågan vad pjäsen egentligen handlar om sa han:
– Det handlar om män i grupp om jag skulle förenkla det. Det är inte dokumentärt, men det är sant och likt.
I ett jättereportage i tidningen Filter där Killingarna släppte till under våren (innan repetitionerna började) berättar de om konflikter och svårigheter och om hur gruppens kreativa och sociala svårigheter ligger som grund till Dramaten-manuset. Hur misslyckade försök att skriva något roligt är en process som i sig blir en historia. Alla ska spela sig själva.
Fast vad som händer med gruppen på scenen vet vi inte, vilket bara ökat intresset och spekulationerna. Ska de lägga av? Är det Killinggängets pompösa splittring som sker i en semi-dokumentär dialog inför öppna ridåer.
Eller är det något dramatiskt sett helt nytt? Det låter vågat. Kan bli magplask, men också succé. Visk, visk, visk. Snålvattnet rinner hos hobbykritiker och skeptiker medan biljetterna snart är slutsålda.
”Killinggänget på Dramaten”, premiär den 19 september.