Det blir mer pengar till både nationalscener som Operan och Dramaten och till länsteatrar i kulturbudgeten för 2009.
- Det är glädjande att regeringen visar att man insett situationens allvar, säger Sture Carlsson, förbundsdirektör på Svensk scenkonst.
Under hösten har den ekonomiska krisen på kulturområdet - bland annat för teatrar - lett till åtskilliga upprop och debattartiklar i medierna, med krav på att kulturpolitikerna skulle agera. Det tycks ha gett resultat, för efter åratal av små anslagsökningar, som ätits upp av stigande kostnader, blir det nu mer pengar till scenkonsterna. Totalt föreslås utgiftsområdet teater, dans och musik få en höjning av anslagen med 81 miljoner kronor.
Störst enskild vinnare är Operan, med ett påslag på 17 miljoner och ytterligare 11 miljoner för att komma till rätta med arbetsmiljöfrågor och som kompensation för kostnadsökningar. Dramaten får 7 miljoner och Riksteatern 10. Bägge får dessutom ytterligare omkring 5 miljoner på grund av olika kostnadsökningar.
Regionala institutioner som länsteatrar, samt fria grupper, får totalt 17 respektive 7 miljoner i ökade anslag.
- Främst har man månat om sina egna institutioner, men landets övriga institutioner liksom de fria grupperna är inte bortglömda. Låt oss hoppas att de regionala och kommunala huvudmännen följer statens exempel och agerar som lika goda ägare, säger Sture Carlsson, förbundsdirektör i Svensk scenkonst i en kommentar.
Teaterförbundets ordförande Anna Carlson tycker att budgeten är en "kyss på munnen och en spark i baken".
- Att regeringen tagit intryck av kritiken från en samlad scenkonstbransch och räknat upp anslagen till scenkonsten ska kulturministern hedras för, säger Anna Carlson, som menar att de medel som man får nu kommer efter en mångårig urholkning av anslagen.
Anna Carlson välkomnar också pengar till fria teater- och dansgrupper, men hävdar att höjningen är otillräcklig. Förbundet har länge drivit krav på en fördubbling av anslagen. Det som Teaterförbundet betecknar som en spark i baken är att medlemmarna i Teaterverksammas och Musikernas a-kassa inte får den sänkning av avgiften med 50 kronor som utlovas till andra a-kassemedlemmar.
- Det är direkt stötande. Den höga avgiften motiveras med att fackliga organisationer ska ta ansvar för lönebildningen. Men problemen på kulturarbetsmarknaden är inte för höga löner utan att våra yrkesverksamma genom låga löner och otrygga arbetsvillkor subventionerar kulturverksamheter, säger Anna Carlson.
Riksteaterns vd Birgitta Englin sällar sig till glädjekören efter löftet om 10 plus 5 miljoner. Englin har tidigare flera gånger varnat för nedskärningar i Riksteaterns verksamhet.
- Regeringen har lyssnat på Riksteatern, vi har haft en bra dialog under året, säger Englin, och betecknar budgetpropositionen som en viktig signal till Riksteaterns publik och föreningar.
Särskilt gläder hon sig åt att Cullbergbalettens framtid ska utredas, ett uppdrag som kommer att gå till Statens kulturråd.