Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Scenrecensioner

Britney på Turteatern, Stockholm

Anja Lek Paulsson, Johanna Malm, Nils Granberg, Katarina Krogh, Carl Gustavsson och Bianca Traum – alla är de Britney Spears på Turteaterns scen.
Anja Lek Paulsson, Johanna Malm, Nils Granberg, Katarina Krogh, Carl Gustavsson och Bianca Traum – alla är de Britney Spears på Turteaterns scen. Foto: KlaraG

Vem är Britney? För vissa en patriarkatets våta dröm, flickkvinnan inkarnerad. För andra, som Py Huss-Wallin, upphovsperson till den föreställning som bär popikonens namn, något mycket mer.

Scen

”Britney”

Koncept, text, regi: Py Huss-Wallin

Medverkande Bianca Traum, Katarina Krogh, Nils Granberg, Anja Lek Paulsson, Carl Gustavsson, Johanna Malm. Scenografi Andreas Blom, Annika Tosti. Kostymdesign Jonna Bergelin. Koreografi Elvira Roos. Scen: Turteatern, Stockholm. Speltid: 1,45 min

När ensemblen halvvägs in i Turteaterns föreställning målar orden ”carpe diem” i rosa blockbokstäver på scenväggen är det inte ironiskt. Med sin surrealistiska energi, sina rekordförsäljningssiffror, äktenskap, missbruk och omyndigförklaranden är det svårt att föreställa sig någon som levt ett så maximerat liv som barnstjärnan som kommit att bli en av världens största artister. Även om livet i Britney Spears fall inte varit någon märgsugarfest har hon töjt på gränserna för hur en kvinna – till råga på allt en mor – bör uppträda.

Bilden av en Britney som larger than life återspeglas inte minst föreställningens glamorösa öppning som äger rum redan i foajén där den novembergrå förortsteatern pimpats i bästa Las Vegas-stil. Här kan man göra allt från att sjunga karaoke och gifta sig (!) Britney-style till att införskaffa små flaskor märkta ”Piece of me”, efter Britneys framgångsrika singel, med vad som bland annat beskrivs innehålla hennes saliv från kyssen med Madonna på MTV-galan 2003.

En bit, eller snarare en rejäl tugga, tar också Turteaterns uppsättning av ”Britney”. Så gestaltas hon också av inte mindre än sex olika skådespelare, varav två män och hälften praktikanter från olika scenskolor. Alla inledningsvis iförda den Britneyuniform vi känner bäst, knytblus och plisserad kjol. Med sina blonda peruker och sotade ögon märkligt svåra att skilja från varandra.

Vissa scener är i förutsägbaraste laget, som när den 11-åriga Britney omringas av kladdande Disneyfigurer.

Huss-Wallin vet att ta vara på Britneys rika levnadsstoff som sträcker sig från uppgång via det oundvikliga fallet till återuppståndelsen. Här speglar Britneykollektivet, inte minst i de imponerande dansscenerna, huvudpersonens komplexitet.

Vissa scener är i förutsägbaraste laget, som när den 11-åriga Britney omringas av kladdande Disneyfigurer, en övertydlig symbol för kapitalismens och patriarkatets härförare. Andra scener, som när ensemblen lustfyllt interagerar med en gigantisk varmluftsfylld kvinnofigur, ett feministiskt svar på en uppblåsbar Barbara, överraskar i stället med sina poetiska och erotiska dimensioner. Här stör symboliken mindre. För det är just kring detta Britney kretsar. En både hotfull och lockande urkvinnofigur som, om den tillåts ta för mycket plats, tar över världen. För även om det kan tyckas övermaga att, som Huss-Wallin, tillskriva Britneys rätt att bete sig hur hon vill så pass stor feministisk sprängkraft, är det inte svårt att inse dess relevans. För det behöver vi bara se till de andra kvinnor med makt som vi vant oss vid att referera till med förnamn. Som en Hillary, en Amy eller en Angela.

Så vem är Britney? Britney är vi.