Redan i sin tredje opera, ”Poppeas kröning” från 1642, hade Claudio Monteverdi ersatt den för operakonsten obligatoriska mytologiska nivån med verkligheten själv och människan i sin mest nakna utsatthet. Här tror sig individen stå i centrum men drivs av ett spel, där maktlystnad och svek blandar sig med lustarna, allt längre ut i periferin. Konsekvenserna blir fruktansvärda, men ingenstans i musikhistorien låter kapitulationen inför det vi inte råder över vackrare än här.
I den norska koreografen Ingun Bjørnsgaards dansperformance ”Poppea” börjar det också riktigt rart. Två unga flickor ligger ute i naturen och sjunger lite nojsande den första duetten mellan Poppea och Nero (sopran och alt) ur ett fickpartitur med engelsk text. Men den ena visar sig ha en kaninstjärt och den andra ett servitrisförkläde och luften förvandlas av elektroniskt förvridna klanger. Tre andra personer tillkommer, kollisioner uppstår och rörelserna börjar att hacka. Snart är allt på väg mot ett tillstånd där inga koder är självklara.
När det är dags för den andra duetten mellan Poppea och Nero (som hörs i original från högtalare) anländer den i en extremt förtätad luft. Geir Jenssen, som tidigare bland annat gjort det häpnadsväckande albumet ”Cho Oyo 8210”, en beskrivning av hur man bestiger en av Himalayas högsta toppar, har i sina elektroniska bearbetningar tagit ut allt av Monteverdis sensuella men också ettrigt ombytliga musik. Här finns en fantastisk scen, endast ackompanjerad av en samplad trombon, som verkligen förmedlar hur det är när något fundamentalt slås i bitar och pulvriseras tills inget annat återstår än tomhet och tystnad.
En hydda är lösningen för barockoperans alla plötsliga entréer och sortier och här kastas ölburkar och annat skräp med gott humör. Monteverdi är klart nedtagen på jorden och till nuet. Ändå känns denna dansversion av hans opera som lite väl exklusiv och famlande kring vad den egentligen vill kommunicera. Upplösningen får dock klart godkänt när den tredje och sagolikt vackra duetten mellan Poppea och Nero orsakar ett mänskligt nystan av sammanblandade beröringar – ungefär som i Spike Jonzes aktuella filmatisering av ”Till vildingarnas land”.
”Poppea” ges på Moderna dansteatern i Stockholm den 11–12 april.