Kleo blir inlåst med mumien. Spännande radioteater börjar i dag..
Somt är magiskt redan från början: det forntida Egypten med sina mumier och förbannelser lever starkt i vår tids föreställningsvärld. Brännande sol, öken och pyramider, faraoner och nilkrokodiler.
Alltså behövs inte mycket för att Barnradions nya serie "Mumien som inte kunde sova", som börjar i dag, ska ta fart. En mumie vaknar i Medelhavsmuseets mumierum, flickan Kleo (Matilda Kittel) blir inlåst tillsammans med honom, och de förflyttas till den tid när mumien levde för att ta reda på vem som dödade honom.
Snart flänger Kleo runt på Kairos dammiga gator och jagar gåtans lösning i sällskap med mumien, som visar sig vara en helt vanlig skrivare och inte alls en farao, trots att egyptierna bara balsamerade högt uppsatta. Simon Norrthon spelar mumien med komisk underskruv i varenda replik, en kille med kärleksproblem som inte tycks ha blivit ett dugg lättare efter tre tusen år i sarkofag.
De möter en rad egyptiska karaktärer, som i ett fåtal repliker drar upp linjerna för det dåtida samhället. Starkast lyser Gerhard Hoberstorfer i sin dubbelroll som tvillingparet, vetenskapsmannen och översteprästen. Han spelar över som en riktigt välgjord tecknad figur, med grimaserna tydligt förnimbara även i radio.
Kleo, som händelsevis råkar vara expert på egyptisk historia, leder förstås detektivarbetet. Det blir stundtals riktigt spännande, även om någon scen är lite för tydligt snodd från "Jakten på den försvunna skatten".
Tyvärr plockar manusförfattaren tillika regissören Jesper Tillberg in alldeles för mycket faktakunskaper: så här räknade man tid, det här trodde man på, det här åt man, så här balsamerade man. En del behöver ju förklaras, men alltför ofta lyser den pedagogiska tanken igenom. Även berättelsens psykologiska grund är tungfotat övertydlig, när Kleo är expert på just egyptisk historia för att hon saknar sin försvunna pappa och är mobbad av elaka Nettan. Kunde hon inte bara ha fått gilla mumier för att det är kul?