Under ett hav av svallande vitt tyg står en man svajande lång man i litet för stor kostym tillsammans med en meterhög jordglob på Södra teaterns dockskåpsscen. Så avskalad, reducerat till ett beckettskt minimum av nödvändighet, är föreställningen ”Sisyfos – back on top”!
Om Sisyfos förstås, mannen som för evigt dömdes till att släpa ett stenblock uppför en kulle. Mer exakt om Albert Camus bok ”Myten om Sisyfos” där han formulerar sin filosofi om tillvarons absurditet och meningslöshet. Med de berömda slutorden: Man måste tänka sig Sisyfos lycklig.
Det är just den paradoxen som upphovsmännen Peder Bjurman och Lars Bethke tar fasta på i detta sitt tredje samarbete, efter ”Slapstick” (2008) och ”Enter Numan” (2009).
Det sistnämnda – fantasifullt fantastiska – verket har liksom det nya, en ensam mångkunnig Lars Bethke på scenen; skådespelare, dansare, artist i ett. Båda verken har ett stramt, precist tonfall och präglas av en storögd och nyfiken, samtidigt försiktigt ironisk, rent av luttrad syn på tillvaron. Som om Lille Prinsen motvilligt har åldrats.
Lars Bethke citerar ymnigt ur Camus traktat i den timslånga ”Sisyfos – back on top!” Det uppstår en fin, tankeväckande kontrast mellan Camus litterära, ofta högstämda formuleringskonst – om livets smärta och meningslöshet – och Bethkes lite ömkliga, sorgliga och patetiska gestalt som dansar förvirrat, leker sten, sax, påse med jordgloben, när han inte bollar med den som Chaplins diktator.
Helt ensam är faktiskt inte Lars Bethke. Integrerade i föreställningen är också musikerna i sextetten New Tango Orquesta: Johanna Dahl, Peter Gran, Thomas Gustavsson, Josef Kallerdahl, Livet Nord, Per Störby.
Deras Piazzollainspirerade musik bottnar kanske i en snarlik, ödslig syn på livet, men i stället för Camus lycka trots allt, bidrar de med passion trots allt. Det gör om inte all så stor skillnad i världen.
Redan New Tango Orquesta gör biljetten värld pengarna. I en så sparsmakad föreställning som denna är givetvis ljussättningen avgörande. Johan Adling sätter inte bara ljus – han skapar visuell poesi.
Över huvud taget är varje liten del imponerande självklar, genomarbetad, helt betagande. Det är en lika stillsamt omtumlande som tankeväckande föreställning som raffinerat skapar sina egna förutsättningar i gränslandet mellan teater, performance, dans, konsert.
Kort sagt, ”Sisyfos – back on top”! är ett litet underverk. Förhoppningsvis blir det turné i höst.