00-talet har nu summerats i flera månader. Medierna har dominerats av listor och kavalkader, sammanställningar, och några listor till. Alla har stirrat sig fördärvade på de 10 år som gått och i samband med decennieskiftet har lilla 2009 liksom försvunnit. Vem bryr sig om ett litet år när det finns tio att ta hand om?
Till det glömda årets räddning rusar Vasastansrevyn. Den har inga problem att ta sig an det lilla och för att göra saken ännu mindre behandlar de inte allas 2009 utan hur året såg ut i Vasastan. Som Söderbo kan jag tycka att de uppehåller sig en aning länge vid den planerade ombyggnationen av Stadsbiblioteket – ämnet förekommer i flera av kvällens sketcher – men som Söderbo är ändå Stadsbiblioteket en viktig fråga och relevant också för mig.
Så är det även med resten av revyn. Att det blir hundförbud i någon park jag aldrig besökt blir intressant eftersom Micke Blomqvist gör en så utmärkt rolig hund. Att Anna Odell redan har diskuterats ur alla vinklar var ett faktum tills Alexandra Lindholm kommer med en ny och ytterligare väldigt skruvad vinkel. Så pass skruvad att man undrar om någon i vit rock kanske skall komma och hämta henne.
Sketcherna är korta och lätta och tempot är lika högt som förra året. Udda och oväntade grepp som att grannen ovanför teatern kommer ner och klagar lite gör att alla – eller i alla fall de med grannar – kan identifiera sig med Vasastansrevyns humor. Att man bor i en annan del av staden eller landet är ingen anledning att inte ta sig an denna komiska lilla pärla.