Många förväntansfulla åskådare och trogna fans bänkade sig när Parkteaterns dansmånad i Vitabergsparken äntligen drog i gång på allvar i lördags med den förlorade sonens återkomst: Kenneth Kvarnström, som numera huserar i Helsingfors som konstnärlig ledare för Helsinki Dance Company.
Den utannonserade föreställningen, Kvarnströms senaste koreografi ”XPSD”, var dock offer för småfalsk marknadsföring: vi fick bara se utdrag ur den.
En viss, rent av gigantisk skillnad. ”XPSD” (som ska utläsas Exposed) ska nämligen Sverigeturnera med Riksteatern (premiär i Lund 19/9, på Moderna dansteatern 26/10).
Lite surt. I stället fick publiken: koreografiskola. Lektor Kvarnström i katedern. Och det blev verkligen en intressant, skojig och inte minst lärorik 40-minuterslektion.
En kortare rörelsesekvens varierades i olika formationer till olika musikval. Allt medan vår lärare kommenterade på sitt omisskännliga, lika jordnära som genomironiska vis. ”Den där rörelsen kallar vi tvättmaskinen.” Och ”krokodilen”. Med tanke på känsliga själar fick vi bara första bokstäverna i rörelsen kallad org …
Kenneth Kvarnström är en lysande, underhållande pedagog. Han lyckas nästan övertyga om att det där med koreografi är minsann inte så svårt.
Ända tills vi, till slut, får se det utlovade, halvtimmeslånga utdraget ur ”XPSD”. Där koreografiskolans relativt genomskinliga rörelser delvis återkommer, men nu i full, dynamisk komplexitet. Så enkelt genial pedagogik.
Fyra dansare från Helsinki Dance company plus Sofia Karlsson och Kenneth Bruun (från Cullbergbaletten), i koreografin där hovdans från 1600-talet och disko och glamrock från 1980-talet möter Kenneth Kvarnström anno 2010.
Mycket svart och lite chict dystopiskt, såväl i kostym som i Jukka Rintamäkis electronicamusik. Framför allt mycket av Kvarnströms välbekanta, elegant flödande och böljande, alltid snygga rörelsespråk med diverse återkommande gimmickar.
Man längtar emellertid efter mer. Oavkortad ”XPSD”.
Lektor Kvarnström får dock gärna hålla fler lektioner.