Den svenska serieutgivningen har tagit fart de senaste åren. Det ger utgivningen av album en fingervisning om. 2003 gavs det ut 108 seriealbumstitlar i Sverige. Förra året hade den siffran ökat till 187. Går man fem år tillbaka i tiden är ökningen ännu mer markant: 1999 gavs det bara ut 95 album.
Inställningen till serier har också ändrats de senare åren, säger Fredrik Strömberg, ordförande på Seriefrämjandet som i snart 40 år har jobbat för att höja statusen för serier i Sverige.
- Serier har blivit allt mer accepterat som medium. Tecknare och författare som tidigare inte vågade bli serietecknare gör det nu. Dessutom recenserar kultursidorna numera ibland även serier.
Enligt Fredrik Strömberg och
flera som DN har pratat med är
det framför allt manga och exklusiva samlingsalbum som går framåt.
Barn- och ungdomsförlaget Bonnier Carlsen var först med att våga satsa på de japanska serierna. År 2000 kom deras "Dragonball" som var en djärv satsning i en tid när få svenskar kände till ordet manga.
- Vi var nära att ge upp, säger Anna Ekström, produktchef för Manga på Bonnier Carlsen.
Men under 2002 började det bubbla. Utan annan marknadsföring än den från barn som hade läst albumen och berättade för andra barn rusade försäljningen spikrakt uppåt. Nu har förlaget sålt 1,8 miljoner av mangaböckerna. 650.000 såldes bara förra året. Det är ökning med 20 procent jämfört med 2003.
Och fler förlag är sugna på att tjäna pengar på manga. I juli släpper B Wahlströms sina första två manga, eller faktiskt manhwa, som är koreanska, och inte japanska, serieböcker. Därefter kommer ytterligare två i september.
Även för jätten Egmont Kärnan pekar det uppåt. De är störst på serieutgivning i Sverige och står enligt egen utsaga för 90 procent av utgivningen. Hos dem finns välkända seriefigurer som Kalle Anka, Bamse, 91:an och Fantomen.
Förra året sålde de 20 miljoner serietidningar och album och omsättningen ökar med fem till tio procent per år, enligt vd Kenneth Andrén. Bara i år kommer de med 40 nya serietidningstitlar.
Även det inhemska svenska serieskapandet har börjat gnistra de senaste åren.
Martin Kellermans "Rocky" är ett exempel. Ett nytt Rockyalbum trycks i 20.000 exemplar och säljer snabbt slut. "Rocky" ges ut på Kartago - även det ett förlag som rusar uppåt. Enligt förlagschefen Rolf Classon fördubblas omsättningen varje år.
- Det står en lång kö av folk som vill ge ut böcker och bara väntar. Jag förstår inte varför det inte finns fler förlag som ger ut serier. "Dragonball" har fört med sig att det finns en jättestor publik med nya serieläsare, säger han.
Men trots att utgivningen ökar och att försäljningen blomstrar menar flera att den svenska serieutgivningen är vissen. Om det skrev exempelvis Fredrik Strömberg i branschtidningen Svensk Bokhandels förra nummer. Han glädjs åt att franska Marjane Satrapis självbiografiska "Persepolis" har getts ut på svenska på Ordfront förlag men efterlyser fler översättningar av europeiska serieskapare.
- Jag hoppades på att uppmärksamheten kring "Persepolis" skulle få fler förlag att få upp ögonen för den fransk-belgiska seriemarknaden som sedan 1990-talet har blivit den mest intressanta i världen. Men det har inte hänt något än. De svenska förlagen hänger inte med. De ser serier som något konstigt som man inte kan ge ut, i stället för något som skulle kunna berika den utgivning man redan har.
Få förlag verkar ha planer på att satsa nytt. Inte ens de som redan i dag ger ut serier. Både B Wahlströms och Bonnier Carlsen nöjer sig med manga.
Kenneth Andrén på Egmont Kärnan säger att de hela tiden funderar på vad som är intressant, men betonar att de redan ger ut kvalitetsserier och tar franska Asterix som ett exempel.
Inte heller Kartago funderar på att börja översätta mer.
- De vassaste är de amerikanska serierna. Men de köper folk redan på internet i dag, så det är ingen idé. Dessutom har vi ju en sådan kö av bra svenska serieskapare som vill ge ut sina serier, säger förlagschefen Rolf Classon.