Pianisten Erik Lindeborgs jazzsvit ”Time” börjar med breda, impressionistiska penseldrag som i nästa stycke klyvs av ett hårdrockstrumkomp signerat Robert Ikiz. Del tre kickstartar med Kristian Linds studsande walking bass i hårt tempo, och i stycket därpå återfinner Lindeborg (för en stund) ett måleriskt lugn. Så lägger trion ut en form av ramverk för musiken. Klassiskt, rock, bebop. En triangel, om man så vill. Och det är imponerande hur väl de får ihop den. Alla tre hör till det yngsta gardet professionella jazzmusiker i Stockholm; deras talang och specifika musikalitet är tydliga nog i sig, men där finns också kraften av den goda återväxten inom svensk jazz överlag. Lindeborg spelar även med skivaktuella Fredrik Norén Band. En känd plantskola, inte minst för pianister. Men av den här skivan att döma är Lindeborgs trio redan ett gott stycke förbi det stadiet.
Johannes Cornell