Häromåret utkom en hyllad skiva med Grazyna Bacewicz första, tredje och sjunde violinkonserter (av mig vald till årets skiva). Den uppföljande volymen är inte sämre, även om verken här befinner sig i övergångsfaser mellan två stiltyper och därmed kan kännas mindre profilerade. Den andra har kvar ett klassicistiskt drag som pressats ut mot ett mer öststatsorienterat tonspråk, vilket i sin tur sätter sin prägel på den fjärde konserten.
Den femte utgör däremot ett första steg mot den modernism som Bacewicz tidigt nosade på men först gav sig hän mot slutet av sitt alltför korta liv. Framförandena har en ovanlig lyster; det hörs i varje takt att Joanna Kurkowicz brinner för dessa verk.
Bästa spår: långsamma satsen ur femte konserten.