Kanadensiska Kathleen Edwards är inte lätt att sätta det exakta fingret på. Verkar inom en singer/songwriter-genre där det är rätt trångt, och där känslan av förutsägbarhet ofta är stor. Men där finns electronica också, i en redan lite åldrad skola, och i slutet av ”Change the sheets” kommer ett litet stycke monomaniskt piano som påminner om Supertramp.
Hon har hållit på ett tag, nu har hon Bon Iver-mannen Justin Vernon med sig, som inte direkt producent men nästan. Säkert också inspiratör. Hon sjunger utmärkt, skriver fina låtar. Ofta håller hon sig inom det inhägnade området, men inte alltid. Bon Iver bröt sig ur genrebojorna i fjol, till allmänt jubel.
Alison Krauss-toner finns också, hon har gjort en liknande resa. Det här är bättre än man först märker.
Bästa spår: ”Pink champagne”, ”Going to hell”