De senaste åren har det varit hiphoppens allra största som har gjort de oväntade vägvalen och använt sina toppositioner till att utmana genrekonventioner. Kanye West gjorde det genom att göra electropop, Lil Wayne har med ”Rebirth” gjort en hårdrockskiva.
Det tråkiga med att ge sig ut på okända vatten är att man inte alltid hamnar i spännande äventyr eller upptäcker nya världar. Man kan – tyvärr – lika gärna bara hamna rejält vilse. Lil Wayne bjuder på skärvor av sin sedvanliga briljans på ”Rebirth”, några textrader här och där i röran av förvrängd rap, Evanescence-refränger och förvirrade skejtpunkriff, men man får ingen större lust att lyssna vidare på grund av produktionen. En lika ful som kvävande kompakt ljudmur som obevekligt kommer emot en som i de där mänskliga tetrisspelen på tv. Utan några befriande hål att krypa igenom.