En av världens bästa dragspelare, och dessutom professor på Sibeliusakademin i Helsingfors – Maria Kalaniemi – söker sina finlandssvenska rötter och ger sig ut på jakt efter visorna i de svenskspråkiga landskapen.
Det är vällovligt på alla sätt; det är en kultur på väg in i glömskan. Däremot var det kanske en mindre bra idé att göra sin egen sångröst till en bärande del av skivan. Kalaniemi har faktiskt inte mycket till röst.
”Vilda rosor” är en blandning av gamla visor och nya kompositioner, två är skrivna av den bortgångna dragpelaren Lars Hollmer. Arrangemangen är fina, men som alltid när det gäller Kalaniemi finns det ofta något omotiverat fusion-gitarrsolo att reta sig på.
Hennes dragspel är dock som vanligt fantastiskt; lätt, luftigt och vemodigt även i högre hastigheter. Och rösten vänjer man sig nästan vid till slut. Jag gillar att hon vågar, att hon på det där hämningslösa finska sättet kastar sig ut i känslorna.
Bästa spår: ”Under fullmånen”.