Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Skivrecensioner

Songhoy Blues: Résistance

Två låtar heter ”Sahara” och ”Mali Nord”, en annan ”Bamako”. Alltså varifrån Songhoy Blues kommer, respektive huvudstaden som blev deras påtvingade bas.

4

AFROROCK
Songhoy Blues
”Résistance”
(Transgressive/Border)

Men det är mindre ökenblues i deras musik nu än på den två år gamla debuten, till förmån för en kompakt, kantig och ganska hetsig afrofunk som är lätt att tänka sig i en urban klubbmiljö, svårare bland öppna, tomma vidder. En rad gäster vidgar paletten, här finns blås på flera låtar, lite stråkar, udda syntinpass och en barnkör i avslutande ”One colour”. Men också massor av små gitarrsolon och några riff som nästan är hårdrock, som för att stryka under den grundläggande identiteten som rockband, fast på ett distinkt afrikanskt vis. Brittrapparen Elf Kid och en basmullrande Iggy Pop tillför däremot rätt lite, som om de har svårt att röra sig i rätt rytm.

Bästa spår: ”Bamako”, ”Yersi yadda”