Skönsång är för mycket sagt. Matilda Sjöström är lite för påträngande för det. Lite för ivrig. Missar en ton någon gång, hamnar i ett obekvämt tonläge ibland. Men det är väldigt svårt att inte lystra när hon börjar sjunga.
Tillsammans med den drivne pianisten Nils Dahl är hon duon Steget, och även om de oftast får sällskap av fler musikanter så är det denna lilla grundkonstellation som är nyckeln. En röst, ett piano och en samling låtar som mest liknar dagboksblad, spikrakt formulerade och med en känslointensitet som bitvis ter sig rent tonårig.
Jag associerar till både Håkan Hellström och Annika Norlin, två andra röster som inte skyggar för att göra sig skyddslösa i jakten på den mest direkta kommunikationen. När det fungerar låter det så konstlöst att man lätt missar hur mycket som krävs. Men när Nils Dahl sjunger duett i ”Jag skulle dö för dig” blir allt genast lite mer alldagligt.
Bästa spår: ”Vad ska jag göra”, ”Denna gången”