När jag bevakade världspremiären på performancegruppen Hotel Pro Formas och The Knifes electroopera ”Tomorrow in a year” på Det Kongelige Teater i Köpenhamn tidigt i höstas slogs jag särskilt av med vilken uppfinningrikedom som den sökte nya vägar för den elektroniska musiken.
Hur operaformatet och själva ämnet om Charles Darwins liv och upptäckter i ”Arternas uppkomst” inspirerat till att spränga gränserna för den nutida technon och electronican. Till förmån för en lek med den elektroniska musikens och ljudkonstens hela historia – från 1950-talets urtidsknorrar och sci fi-läten till dagens electropop och dess mest sofiskerade stämföringar och beats. Jag kallade ”Tomorrow in a year” för den kanske mest nydanande operan sedan Philip Glass och Robert Wilsons besläktade ”Einstein on the bech” från 1976. Ett intryck som nu förstärks när man nu kan ta del av musiken på en dubbel-cd – separerad från den inte helt lyckade iscensättningen.
”Tomorrow in a year” handlar alltså om Charles Darwin och att ställas inför det levandes nästan obegripliga mångfald och variationsrikedom. Att inse att vi aldrig helt kan veta var vi kommer ifrån och vart vi är på väg. Med tre olika röster, Kristina Wahlins mezzosopran, Jonathan Johanssons popröst och Laerkhe Winthers oskolade visröst förs handlingen framåt och vävs samman. Från öppningen där musiken liksom borrar sig ner i djupa schakt av geologisk tid till slutets vackra besvärjelser över ett nu som vibrerar av allt det som varit.
Bland de starkaste numren kan nämnas ”Geology” och den häpnadsväckande upptäckten av en levande organism i urberget som får melodiken att röra sig i vilt stegrande språng, den bävande stämningen i ”Ebb tide explorer” som utvidgar ramarna för det vi kan tänka oss, ”Variations of birds” med sitt magnifika electrokvitter, den klockrena technon i ”Seeds”, den djupt elegiska ”Annie’s box” (som här även finns på ett bonusspår med The Knifes Karin Dreijer Andersson på sång) och leken med vokalläten i ”Letter to Henslow” – som kan påminna om den ungerske tonsättaren György Ligetis en gång revolutionärt absurda sabotage av operakonsten i ”Aventures” från 1962”.
Men kanske starkast ändå är operans avslutande hymn, titelspåret ”Tomorrow in a year” som väver samman de tre rösterna till en mäktigt pulserande hyllning av det levande och alla de ändlösa former som frambringats under ett oöverskådligt antal generationer av tid. En hyllning av insikten om att också vi människor är en variation av allt det som existerat tidigare och att vi bär på orsaken till oss själva inom oss.
Flera lysande spår: ”Colouring of pigeons”, ”The height of summer” och ”Schoal swarm orchestra”