The Roots tolfte album, om jag har räknat rätt, utgår från en Sufjan Stevens-låt om den fiktiva karaktären Redford Stephens tragiskt korta liv som Philadelphias finaste hiphopgrupp nu byggt ett antal låtar kring.
Är ”Undun” ett koncept- eller temaalbum då? Möjligen, men framför allt är det ett ALBUM, i en tid då allt färre verkar bry sig om formatet. Musikaliskt konsekvent, otroligt tajt sammanhållet både i text och musik, packat med kraftfull elegans och ett hårt souligt groove från start till mål. När så många jämnåriga kolleger i alla möjliga olika genrer kör fast i gamla hjulspår eller desperat försöker förnya sig fortsätter The Roots att sträva och utvecklas i sin takt. På sitt sätt. Bara det i sig är imponerande. Att det också resulterar i ett så otroligt inspirerat album som ”Undun” är sensationellt.