Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Skräck, minnen och videoband – Freddie Wadlings verk tas ur garaget

Rockartisten Freddie Wadling präglade Göteborgs musikliv i över fyrtio år. Han inspirerade generationer av kollegor. Nu visas en annan sida av sångaren: hans egensinniga teckningar, texter, foton och collage som hittades i ett garage efter hans död.

Sommaren 2014 brann Freddie och hustrun Bella Wadlings hus i Långedrag ner. Två grannar fann honom liggande i den rökfyllda hallen och lyckades dra honom ur lågorna. Han kom undan med brännskador på benet. Men i eldsvådan försvann hans väldiga arkiv av musik, böcker, serietidningar, affischer, konstverk, film, ockulta objekt och allehanda aparta artefakter från ett långt autonomt liv. Saker han samlat sedan tonåren som bränsle för skapandet. Det var ”otroliga mängder med brännbart material i huset”, konstaterade brandbefälet på plats. Eftersläckningen pågick hela natten.

DN:s Niklas Wahllöf träffade Wadling i mars förra året med anledning av hans då just utgivna och kritikerhyllade album ”Efter regnet”. Han var då fortfarande nedslagen över sitt förlorade bohag: ”Det hade kanske varit lika bra om jag också försvunnit i branden”, suckade han tungt.

Tre månader senare avled Freddie Wadling efter en sjukdomsperiod. Han dog drygt en vecka innan inspelningen av TV4:s musikprogram ”Så mycket bättre” skulle påbörjas med honom som vördad ålderman och rocksångare par exellence. Hans hustru började gå igenom de lådor som stått oöppnade i garaget sedan mitten av 1990-talet och undgått branden. De visade sig innehålla mer än hon anat. Göteborgs stadsmuseum kontaktades för rådgivning.

– Redan första gången vi kom in i garaget så förstod vi att det måste göras en utställning av allt som fanns där, säger utställningsproducenten Maja Björk Lindahl på Göteborgs stadsmuseum när vi träffas i ett museirum fullt av garagelådor. Hon och kollegan Marie Wettmark understryker hur avgörande Bella Wadlings och musikern Henryk Lipps insats varit i arbetet med kvarlåtenskapen.

Hur gick ni till väga för att förvandla alla dessa osorterade foton, konst, affischer, böcker och musik till en utställning?

– Vi valde att dela upp dem i tre delar – musiken, en tidslinje över hans liv och de projekt och band han var med i och sedan en tredje del med det som kanske är minst känt, hans konst och teckningar.

En stor del av samlingen bestod av material från Freddie Wadlings uppväxt och släkt.

– Med hjälp av det tidiga materialet så har vi kunnat skapa ett slags biografi bara genom att visa dem, som det här fotot, säger Wettmark och letar fram en gruppbild av Livsmedelsarbetarförbundet avd 86 daterad den 11 november 1950. Bland arbetarna syns Freddies mor och far som tittar kärleksfullt på varandra. Nio månader senare föds deras son. (Fadern försvinner tidigt ur hans liv och Freddie Olsson antar vid tolv års ålder moderns namn Wadling.)

Läs mer: Fem oförglömliga Freddie Wadling-låtar

Utställningen rymmer också digitala låtlistor och inspelade intervjuer med flera i Wadlings närmaste vänskapskrets.

– Vår ambition har varit att visa upp så mycket som möjligt av det Freddie lämnade efter sig och låta många röster om honom få komma till tals. Att skapa en bred bild av Freddie och nyansera bilden av honom. Inte försöka tala om vem och hur han var.

Freddie Wadling var extremt produktiv. I kartongerna fanns otaliga exempel på hans ständiga tecknande – enkla bilder i blyerts eller tusch, frenetisk kalligrafi jämte målningar och egensinniga collage i alla färgskalor skapade med tejp och fotografiska fragment, berättar Maja Björk Lindahl.

– Hans liv var osorterat och han verkade inte sålla i sitt skapande alls utan fortsatte bara med nästa teckning. Han jobbade ofta med blandtekniker och använde det som han hade framför sig. Det är mycket ett slags tillfälligheternas konst. En kaffefläck på ett papper kunde mycket väl användas som utgångspunkt för ett helt konstverk. Eller så var utgångspunkten för en association någon filmdialog eller ett Shakespearecitat, konstaterar hon.

Utställningen är samtidigt ingen heltäckande presentation av Freddie Wadlings kreativa flöden, påpekar Marie Wettmark, utan enbart ett resultat av garagefynden.

– På museet arbetar vi vanligen med noggrann kategorisering och sortering – vilket skulle kunna ha gjort honom och den här utställningen alldeles för rätlinjig och sorterad, vilket han ju inte var. Samtidigt går det inte att visa upp allt det här som det är för då skapas det inga ingångar i samlingen för besökarna.

Som artist och inspiratör i inte minst Göteborgs musikliv betydde Wadling mycket för många. Från de första punkbanden i staden via Union Carbide Productions, Soundtrack of Our Lives och Broder Daniel till dagens Henrik Berggren, Anna von Hausswolff och Håkan Hellström. Under sin karriär samarbetade han vidare med artister som Stina Nordenstam, Magnus Carlson, Nina Persson, Petter, Helen Sjöholm, Håkan Hellström och Anna Ternheim. ”För oss som spelade alternativ musik i Gbg var Freddie en gudfader” skrev Håkan Hellström efter dödsbudet.

Wadling var redan under tidiga punkåren också starkt mytologiserad som ohälsosam skräckfilmskonnässör med travar av depraverade böcker och vhs-kassetter i sin nedsläckta lägenhet.

– Jo, men hans samling bestod inte bara av skräckfilm – han tittade på alla typer av bra film, också tecknat och konstfilm och annat. Hans enorma intresse för film är också med i utställningen, vi har en hel monter med vhs-kassetter och långa förteckningar över hans filmer, säger Maja Björk Lindahl.

– Hans vänner berättar i dag om hur han såg sina favoritfilmer så många gånger att han memorerade långa dialogavsnitt. Citaten använde han senare i sina låttexter. Det var mycket skräck, men Bella talar om det intresset också som ett sätt för honom att försöka förstå ondska och drivkrafterna bakom den. Hon beskriver honom som en ”kämpe” som hade många tuffa perioder i sitt liv, men som också underströk att livet inte nödvändigtvis alltid måste vara lätt.

Er utställning är ännu ett exempel i tiden på hur obskyr populärkultur erkänns också av institutioner som tidigare negligerat den.

– Jo, det är något vi känt starkt under arbetet. Freddie blev ju aldrig tillräckligt sedd för allt det han gjorde utöver musiken utan jobbade mycket i det fördolda. Uppmärksamheten ”Så mycket bättre” skapade kring honom och som den här utställningen kommer att väcka kom tyvärr för sent för att han skulle få uppleva det.

Freddie Wadling.

Freddie Wadling, 1951–2016, var skådespelare, serietecknare, soloartist och med i band som Straitjackets, Liket Lever, Perverts, Cortex, The Leather Nun, Blue for Two, Fläskkvartetten och The Kingdom of Evol. Han gav ut tretton soloalbum och belönades med två Grammisar samt Cornelis Vreeswijk-stipendiet.

Utställningen.

Utställningen ”Freddie Wadlings kabinett” öppnar på Göteborgs stadsmuseum den 2 juni och kommer att visas minst till nästa sommar.

Under invigningskvällen arrangeras en minneskonsert med bland andra Ebbot, Amanda Werne (Slowgold), Anna von Hausswolff, Henryk Lipp, Graham Lewis (Wire) och Simon Ohlsson (Silverbullit).

Utställningens titel syftar på Wadlings intresse för skräckskildringar, det slutna garaget och hur hans fans i många år bestod av en liten grupp människor med samma fascinationer.

”Om du frågar mig hur det såg ut inuti hans värld, inuti hans universum, så kan jag inte säga det. Hans värld var så komplex och egen”, säger Henryk Lipp, Wadlings kollega i elektroduon Blue for Two, som tillsammans med Bella Wadling och konstnären Carl Michael von Hausswolff samarbetat nära museet med utställningen.