Sms och chatt har fått den skrivna dialekten att blomstra. Ungdomar i finländska Närpes är stolta över sitt modersmål och ser fördelarna med att skriva på dialekt.
”Haij, kva göörs? ja tänkt om vi ska tå å hitt åp na ikvield? tu kan ju hyör åv de om du haar na ideer..." Så lyder ett sms från en tonårstjej i Närpes, och hon är inte ensam om att använda sin dialekt i mobiltelefon, chatt och sociala medier.
I sin avhandling "Jag bare skrivar som det låter", i nordiska språk vid Umeå universitet, har Anna Greggas Bäckström studerat hur en grupp Närpesungdomar använder sin dialekt. I en tidigare undersökning hade hon sett att tonåringarna började skriva på dialekt när de fick mobiltelefon.
– Mobiltelefonerna har lockat fram det här. Det är tydligt att det är just de här medierna som har gett ungdomarna chansen att använda dialekten på ett nytt sätt, berättar Anna Greggas Bäckström, själv bördig från Närpes.
I det svenskspråkiga Finland har dialekter alltid varit viktiga, och med nya användningsområden blir positionen ännu starkare. I Sverige har dialekter oftast inte samma status. Anna Greggas Bäckström har jämfört sina resultat med en undersökning av Piteåbors attityder till sin dialekt, där det finns en skillnad beroende på kön och utbildning. De med teoretisk utbildning var stolta över sin dialekt, men anpassade sig efter omgivningen. De med praktisk utbildning såg oftare dialekten som bonnig och ville helst inte att den skulle höras.
– Det har jag inte sett i Närpes, där förknippas dialekt med positiva egenskaper.
Men inte heller i Närpes är dialekt okej överallt. Ingen av ungdomarna tycker att skriven dialekt hör hemma i skolan.
– Den används i specifika situationer - i personliga, privata och intima sammanhang. Du skriver på dialekt till din familj, men på standardsvenska till en lärare.
Behåller dialekten
Dialektens framtid ser onekligen ljus ut, åtminstone i Österbotten. Anna Greggas Bäckström samlade in materialet till avhandlingen 2006, och när hon kontaktade några av ungdomarna för några månader senare hade flera av dem flyttat därifrån.
– Många säger att dialekten blev ännu viktigare när de flyttat från orten. Modersmålet är viktigt för identiteten, det är djupt rotad i hjärtat. Dialekten är ett sätt för ungdomarna att vara sig själva.