Vad var det egentligen som låg bakom den dramatiska vändningen när EU-parlamentet röstade om telekompaketet tidigare i dag, onsdag? Enligt källor till DN.se föregicks händelseutvecklingen av ett kaotiskt gruppmöte så sent som på tisdagskvällen. Dessutom har parlamentarikerna utsatts för stora påtryckningar utifrån.
EU-parlamentets majoritet krävde på onsdagen oväntat tydligare garantier för internetanvändares rättssäkerhet. En paragraf, kallad 138, som säger att om någon ska stängas från internet måste det först finnas ett domstolsbeslut röstades igenom. Därmed föll den kompromiss som förhandlats fram tillsammans med ministerrådet. (Mer om omröstningen hittar du här.)
Svenske EU-parlamentarikern Olle Schmidt (FP) försökte förra veckan övertala den liberala parlamentsgruppen i London att stödja Telekompaketets omstridda ändringsförslag 138. Enligt källor till DN.se bestämde liberalerna först dagen före omröstningen, vid ett kaotiskt gruppmöte i Strasbourg, att man absolut inte stöder kompromissen med ministerrådet. Detta efter ett enormt tryck utifrån.
Ändringsförslaget 138 går kortfattat ut på att säkerställa att ingen användare ska kunna stängas ute från internet med mindre än att en domstol först prövar det. Länge såg det ut som att EU-parlamentets tre stora grupper i stället skulle rösta för kompromissen, men så blev det alltså inte på onsdagen. 407 ledamöter röstade för 138:an, 57 emot.
- Den liberala gruppen tyckte att, inför en eventuell avstängning från internet, måste förhandsbesked finnas. Något annat vore oacceptabelt, det skulle vara rättsosäkert. Förhandsbesked ska komma från domstol och inte någon summariskt prövande kvasimyndighet, säger Olle Schmidts pressekreterare Amir Tabrisi till DN.se med underförstådd kritik mot den franska Hadopi-lagen och dess struktur.
Han säger att den ursprungliga 138:an var ”on point” med liberalernas krav på rättssäkerhet, vilket var den avgörande anledningen för liberalernas turbulenta vändning under tisdagen. En del av de franska ledamöterna var några av de som inte glada var över den.
Ett annat beslut från liberalerna var att försöka ändra turordningen i voteringsordningen, så att kompromissen kom efter 138:an. Annars hade risk funnits att kompromissen röstats igenom med följden att övriga ändringsförslag skulle falla ur.
Även detta lyckades man med. Talmannen tog sig tid att noggrant motivera sitt beslut, men de som stödde kompromissen kommer med stor säkerhet misstänka att hennes egna liberala tillhörighet spelade viss roll i sammanhanget.
Amir Tabrisi vill inte påstå att det hade med saken att göra, utan menar snarare att det enorma tryck som legat på parlamentsledamöterna var avgörande.
- Hon accepterade det eftersom det har varit en jättetryck. Vi har haft tyska medborgare som ringt Olle och sagt hur han ska rösta, och så har det varit för alla. Mejlkorgarna har varit fyllda av hundratals mejl varje dag, så alla har känt av det här. Men det var de gröna och liberalerna som vågade och då föll kompromissen.