Efter den industriella revolutionen fördes en debatt i Sverige om hur teknikutvecklingen hade förändrat språket. En stor mängd lånord från engelskan bidrog till att förändra det svenska språket och många var oroade över utvecklingen.
Den industriella revolutionen varade i hundra år.
Dagens teknik har slagit igenom på betydligt kortare tid.
I dag skriver fler än någonsin tidigare – och vi skriver betydligt mer. Att skriva är inte längre ett verktyg för de privilegierade, utan i allra högsta grad även för grupper som industriarbetare och lågutbildade som tidigare inte hade samma möjlighet att skriva som i dag.
– Eftersom fler skriver i dag, och i fler sammanhang, blir skriftspråket alltmer varierat och föränderligt, menar språkkonsulten Anna Antonsson.
På vilka sätt har förändringen märkts av?
– Kommunikationsmönstret går mot en ökad skriftanvändning. Många tror att unga blir sämre på att läsa och skriva men utvecklingen kan i stället betyda att de får en högre skriftspråklig kompetens.
Påverkas inte texterna negativt om folk skriver fortare och kortare?
– Man måste tänka i genrer. Om någon skriver en avhandling tror jag att den personen lägger lika mycket tid på texten som för femtio år sedan, om personen däremot skriver på twitter går det snabbare. Personligen tror jag också att den som twittrar mycket blir mer bekväm med att skriva.
Att vi i dag skriver inom fler genrer än tidigare är omdiskuterat. En del befarar att det ”dåliga” språk som ibland används i sociala medier ska smitta av sig i andra sammanhang. En annan farhåga är att genrerna kan skapa missförstånd om vi inte är medvetna om dem; chattspråk i ett mejl kan exempelvis uppfattas som otrevligt. Men det är inget att oroa sig över menar Rickard Domeij, språkvårdare vid Språkrådet.
– I början fanns det mycket oro men det har visat sig att farhågorna var överdrivna. I dag skriver vi på olika sätt i olika situationer och studier som har genomförts visar att ungdomarna är medvetna om det, säger han.
Förutom snabbheten menar Rickard Domeij att dagens svenska skriftspråk bland annat präglas av ökad påverkan från engelska låneord och av olika ”medialekter” som uppstår när grupper kommunicerar inom vissa forum.
Framför allt går utvecklingen mot ett skriftspråk som i allt högre utsträckning liknar talspråket.
– Den revolutionerande grejen är att vi har fått ett dialogiskt skriftspråk, vilket aldrig har funnits tidigare. Nu ser vi direkt vad den vi kommunicerar med svarar, vilket gör att vi får en skriftkommunikation som påminner om talkommunikation.
Språket har förstås förändrats genom alla tider. När samhällen och uppfinningar utvecklas påverkas även språket och Rickard Domeij ser en koppling mellan dagens utveckling och antikens.
– Många jämför dagens utveckling med uppfinningen av skrivkonsten och tryckkonsten. I Platons text Faidros diskuterar de just skriftens inverkan på språket som något negativt. De trodde att skriftspråket skulle få människor att glömma sina kunskaper, att kunskaperna skulle finnas i böcker i stället för i människors huvuden. Dessutom ansåg de att det var i dialogen som kunskap uppstod och att det som stod i böcker var för statiskt. Ur det perspektivet har det gått hela varvet runt, nu när vi har ett dialogiskt skriftspråk, säger han.
Fast även om en del anser att språket förändras snabbare i dag än tidigare så finns det inga säkra studier i ämnet. Svenskan är traditionellt sett ett relativt stabilt språk som brukar förändras långsamt. Inom en del områden kan man till och med se att utvecklingen går långsammare i dag än tidigare.
– Den starkaste påverkan av låneord var under medeltiden och kom från lågtyskan. Det går än så länge inte ens att jämföra med i dag, säger Östen Dahl, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet.
Finns det några forskningsresultat om hur fort språket i allmänhet förändras i dag?
– Folk tycker alltid att språket förändras snabbt eftersom de lägger märke till nya saker i språket när de blir äldre, men det är väldigt svårt att avgöra hur fort språket förändras. Jag tror inte att det finns några forskningsresultat som säger att språk förändras dubbelt så snabbt nu som för hundra år sedan.
Teknikutvecklingen går ändå fort, borde inte språket utvecklas i samma takt?
– Det är inte självklart att koppla samman språk med teknikutveckling. Om man ser på svenskan så är det fortfarande samma språk, det är inte så att vi har bytt språk.
Oavsett hur fort förändringen sker är det ändå tydligt att dagens utveckling påverkar språket. På sajten forskning.se resonerar Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet, om att spelet Wordfeud skulle kunna förhindra särskrivningar.
– Ja, det kan vara ett bra knep för att förstå hur sammansättningar fungerar, till exempel att leverpastejen är något annat än lever pastejen, säger han till sajten.
Särskrivningar i sin tur härleder han till ett ökat inflytande av engelska och att barn inte lär sig skrivstil i skolan längre.
Det är inte bara i Sverige som handskriften har påverkats av teknikutvecklingen. I Kina anses datorer och mobiltelefoner ha försämrat barnens förmåga att utöva god kalligrafi, varför extralektioner nu sätts in för att bromsa utvecklingen.
Men även om dagens teknik påverkar vissa aspekter av skriftspråket negativt, verkar de flesta överens om att förändringen i huvudsak är positiv för svenskan.
– Jag tycker inte att vi ska se tekniken som ett hot mot svenska språket, utan i stället se möjligheterna. Den är en del av språkutvecklingen, inte språkförsämringen, säger Anna Antonsson.