Efter den statliga utredningen "Äktenskap för personer av samma kön" väntas riksdagen säga ja till könsneutrala äktenskap. Därmed kan vi kanske få en lag om det nästa år.
I Norge har Stortinget och kyrkan redan tagit steget. Där får personer av samma kön i dag ingå ekteskap.
Men så lätt ska det inte gå i Sverige. Kyrkostyrelsen (Svenska kyrkans centralstyrelse) och kristdemokraterna sätter sig på tvären med argumentet att äktenskap är reserverat för ett förbund mellan man och kvinna.
För att inte processen skulle gå i stå föreslog centerpartiets rättspolitiske talesman att äktenskap ska ersättas med giftermål. Det ordet har ju inte någon plats i kyrkliga ritual och formler som "Äktenskapet är av Gud instiftat".
En och annan politiker verkade beredd att ansluta sig till förslaget, om det skulle kunna jämna vägen för den nya lagen.
Den samlade svenska språkvården reagerade med skärpa mot påfundet, och det gjorde också ett antal förnuftiga kolleger till de språkvrängande politikerna. Faran är nu avvärjd. Men det kan ändå vara på sin plats att granska förslaget och dess konsekvenser och inte minst reda ut vad äktenskap är för ett ord.
Äkt- i äktenskap är ett gammalt germanskt ord med betydelsen 'lag' och speciellt 'förbindelse om samlevnad som ingås under lagliga former'. (Det är samma ord som i tyskans Ehe, 'äktenskap'.) Att ta någon till äkta är att ingå en sådan förbindelse.
Adjektivet äkta med betydelsen 'riktig', 'genuin', 'inte konstgjord', är en senare utveckling av grundordet.
Äktenskapet är alltså en juridiskt grundad form av samlevnad som reglerar och skyddar parternas egendom, avkomma och kvarlåtenskap.
Att äktenskap aldrig tidigare har använts om samlevnad av personer av samma kön beror på att varken lagen eller kyrkan har erkänt en sådan livsform. Lika lite som giftermål för personer av samma kön, för den delen.
Vad de kohandlande politikerna vidare inte tycks ha klart för sig är att äktenskap och giftermål inte är utbytbara. Äktenskapet är förbundet, det förhållande som följer giftermålet, som är handlingen att gifta sig, att ingå förbundet. Vigseln är själva ceremonin.
Om nu personer av samma kön enligt den tänkta lagen kan se fram mot giftermål och vigsel skulle de ändå inte nå fram till äktenskapets hamn. Men man kan å andra sidan inte leva i ett giftermål. Var hamnar de då?
Ska man dra konsekvenserna vidare blir eventuella barn i ett sådant förhållande som förmenats äktenskap inte äkta, eftersom äkta börd förutsätter äktenskap.
Oäkta barn och oäkta börd och född i oäkta säng är nu inte så rysligt som det låter, eftersom oäkta här inte alls betyder 'oriktig' eller 'falsk' eller 'imiterad', utan bara 'utanför äktenskapet'.
Men bruket av uttrycket oäkta barn, för att inte tala om oäkting, bör naturligtvis hållas kort. De som utsatts för dessa tillmälen kan vittna om vilket lidande det inneburit.
I själva ordet äktenskap finns det ingenting som bestämmer räckvidden av förbindelsen. I går avsåg det förhållandet mellan kvinna och man, i dag gäller det även personer av samma kön. När verkligheten ändras får benämningens räckvidd ändras.
Begreppet 'lagligt (och kyrkligt) ingången förbindelse för samlevnad mellan två personer oavsett kön' ska kallas könsneutralt äktenskap.
Skulle ordet äktenskap reserveras för enbart personer av skilda kön står vi ju kvar med den diskriminering som lagen var tänkt att upphäva.