Språkspalter
Är verbet "trigga" god svenska?
Publicerat 2005-10-01 00:01
Språkspalter
- Språkspalter
- I ur och skur
- Ju mindre att slåss om, dess hetare strid
- Nu skrivs partinamnen som namn - med stor bokstav
- Varför inte sjukbröder?
- "Fruarna först, Selma lilla!"
- Pepåka och bala taklänges
- Tukholma och Kemi fyr
- Kambodja och Kampuchea, Bombay och Mumbai
- Lyckor och olyckor av olika slag
- Tala svenska som en svensk
- Lyckta dörrar är stängda
- Årets Nutidsorientering bjuder på språkliga innovationer
- Kvarnen och möllan samsas i dagens svenska
- Uppförsbacken och nedförsbacken går båda åt skogen
- Äktenskapet blir könsneutralt
- Robust - ett modeord som står sig?
- Blå idyller och blådårar
- Bärsärken har slagit sig in i engelskan
- Bevare mig väl och nåde dig!
- Klämtande klockor bådar sällan gott
Jag har mött ordet "trigga" i flera DN-artiklar. Är det verkligen ett svenskt ord?
Nej, trigga är verkligen inget svenskt ord. Inte om man kräver att ett sådant antingen skall ha följt med de första inbyggarna eller ha uppstått på svensk botten.
Andra icke svenska ord är jobb, garderob, betala, madrass, kajuta, piska, bank, kyrka, mur, torg.
Trigga är ett sent lån från engelskan, av verbet trigger (off), som betyder 'starta', 'utlösa', 'väcka'. Det är bildat till substantivet trigger, som betyder 'avtryckare på ett skjutvapen', 'utlösare'.
Det engelska lånordet har nu försetts med svensk böjning, fått ett svenskt uttal och dessutom delvis nya konstruktioner som Jag triggas av motgångar, (sporras), Vi har hittat ett ämne som triggar i gång tillväxten (sätter i gång), Säg bara "solidaritet" eller "jämställdhet", han triggar direkt på sådana ord (reagerar på, går i gång på).
Inom elektroniken används termen triggning om avfyrning av en elektrisk impuls, och inom till exempel akupunktur och smärtbehandling talar man om triggerpunkter, stimuluspunkter i muskulaturen.
Frågan är då om triggorden är svenska eller inte.
Anser man att jobb och garderob numera tillhör svenska språket måste man nog erkänna även trigga.
Nu är ju inte alla nya lånord försvarbara enbart för att de har kunnat anpassas till det svenska språksystemet. Om trigga skulle slå ut sporra, ärta, sätta i gång, reagera på skulle vårt språk bli fattigare. Om ordet däremot kan samsas med de andra har vi fått ett tillskott, med ett uttrycksvärde - lite vardagligt och slängigt - som man kan dra nytta av i rätt sammanhang.
Med detta lär jag väl bli beskylld för att okritiskt öppna dammluckorna för floden av engelska lånord.
Då kan jag försäkra läsarna om att vi på Dagens Nyheters redaktion ständigt ifrågasätter anglicismerna och prövar dem. Senast har Bostadsredaktionen vägrat att använda homestaging, det att inför visning och försäljning snofsa upp en bostad med smarta inredningsdetaljer som kan få spekulanterna att - ja, trigga på objektet.
Homestaging har blivit hemstyling - och då har vi i alla fall kommit halvvägs. Styling och stylister har för övrigt vid det här laget hunnit rota sig i svenskan. Men när vi på redaktionen tycker att stylandet blir lite för märkvärdigt skriver vi stajla.
Catharina Grünbaum
Läs mer: I ur och skur
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
