Aldrig blir ungdomen så missförstådd som när den försöker vara artig.
"Vill ni se på matsedeln?" säger den unga servitrisen vänligt, och strax blir den inte lika unga restauranggästen förnärmad, som om ni:et varit avsett som en förolämpning.
Men varför skulle uppasserskan, som är angelägen om både gästernas trevnad och krogens renommé, vara ute efter att provocera?
Jag ställer den frågan ibland när folk i övre medelåldern börjar beskärma sig över niandet. De flesta brukar medge att de inser att avsikten inte är att vara oförskämd - men oförskämt är det lika fullt, det håller de på, liksom på rätten att känna sig förfördelad.
Nu har det gått fyrtio år och mer sedan den så kallade du-reformen slog igenom och ersatte tilltal med titlar som doktor Lind, fru Karlsson, min herre och damen. Då var det inte alla som var trakterade av att bli duade av vem som helst. Men det var ändå lättare att acceptera denna intimisering framför att bli niad.
Motviljan mot ni sitter i, det framgår av oupphörliga insändarbrev och frågor till språk- och etikettsspalter. "Vilken tid tror de att vi lever i?" frågade nyss en insändarskribent indignerat angående de ungas förmenta okunnighet.
Den berättigade frågan vore: Vilken tid tror insändarskribenten att vi lever i?
De unga som niar har aldrig upplevt niandet uppifrån och ner. Det existerar inte längre och kan inte åberopas.
Frågan man unga personer varför de niar svarar de att det tycker att det låter civiliserat. Man kastar sig inte över okända personer, och särskilt inte äldre, med ett familjärt du.
Så gör man heller inte på andra språk.
Engelskans you står i dag för både du och ni. Och de ni-kränkta i Sverige vet nog för det mesta bättre än att dua tyskar och fransmän vid första kontakten.
Nu kan det svenska ni inte jämföras med Sie och vous. Det svenska ni är uteslutande till för anonyma situationer och överges så fort man blir det minsta bekant med varandra. Det kan räcka med ett skämt för att du ska ta över. Ni kan därför tyckas både krångligt och obehövligt, eftersom det är så lätt att använda du.
Själv föredrar jag avgjort att bli duad efter det allmänna bruket, när nu det svenska ni inte fungerar som ni:et i andra språk. Men att förtrytsamt hävda att ungdomars niande är en oförskämdhet, det är att avsiktligt göra sig blind för det vällovliga uppsåtet.
Läs också språkfrågorna på nätet under Språk på Kultur i dn.se