Mitt DN
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
Språkspalter

Får man skriva ”dom” i DN?

Bokmärk artikel
  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Jag ser allt oftare i DN:s artiklar på nätet ordet ”dom” i stället för ”de/dem”. Är detta slarv, eller tillåter DN även formen ”dom”, till exempel: ”dom sprang”, ”jag såg dom”?

Jag ser allt oftare i DN:s artiklar på nätet ordet ”dom” i stället för ”de/dem”. Är detta slarv, eller tillåter DN även formen ”dom”, till exempel: ”dom sprang”, ”jag såg dom”?

Normalformen i sakligt skriftspråk är de/dem, inte dom.

Det kan tyckas otidsenligt, eftersom de flesta svenskar i dag säger dom, vare sig det gäller pronomenet i subjektsform: de sprang, i objektsform: jag såg dem, eller den bestämda artikeln: de unga.

Annons:

Det finns en rad småord som uttalas på annat sätt än de stavas men som ändå har behållit sin traditionella form i skrift: mig, dig, sig, någon, något, några, sådan, och. Då och då kommer propåer att talspråksformerna skall bli normalformer, att man alltså skulle skriva dom, mej, dej, sej, nån, nåt, nåra, sån, å.
Under 1960- och 70-talen började dom och mej/dej/sej dyka upp i framför allt läroböcker, i syfte att jämna vägen för skolbarnen. De fick emellertid aldrig riktigt fotfäste i vanlig sakprosa eftersom de flesta språkbrukare tycks finna dem alltför vardagliga. Och varför skulle man i så fall inte tillåta di för dem som föredrar det? Eller någe lika väl som nåt?

För skriftspråket är det en stilistisk vinst att det finns en uppsättning med neutrala former som de, dem, mig, någon, och en med talspråksformer när talspråk verkligen skall markeras. Mången skulle nog förundras över en formulering som "Dom sa sej aldrig ha hört talas om nåt sånt avtal" i en nyhetstext, medan "de sade sig aldrig ha hört talas om något sådant avtal" passerar utan att verka särskilt tungfotat.

Dom är å andra sidan den rätta formen när man åberopar de diffusa andra som inte är vi. "Dom däruppe, vi här nere", löd titeln på en av Günther Wallraffs böcker. Det bör heta Dom djävlarna! men det kan inte heta annat än De aderton.

Ibland åberopas dispens för just dom eftersom det i skrift blir allt vanligare med konstruktionen till de som i stället för till dem som. Skriver man till dom som märks ju inte felet.

En bättre lösning är att acceptera till de som, och det har språkvården gjort. Denna konstruktion är speciell - det framgår av att di-sägare i Sydsverige och Finland säger till di som men jag såg dom.

Dom har funnits i svenskan åtminstone sedan slutet av medeltiden. Ändå har skriftspråksformerna de och dem hållit stånd. Varför skulle vi ge upp dem just i vår tid?

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

jasgripen2
Foto:Magnus Hallgren

 115 plan från nio länder. Kritik mot vad övningen får för påverkan. 5  3 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

 Bildspecial: Här är planen som deltar i Arctic Challenge Exercise.

 Överklagar tingsrättsdom. Fredrik Neij är kritisk till att staten ska få ta över fildelningssajtens domännamn.

Pirate2
Foto:TT
Annons:
zarema-ekis
Foto:DN

 Kajsa Ekis Ekman: ”Det är fullständigt otroligt att Maciej Zaremba på detta sätt har lyckats lura halva Sverige och DN:s ledarsida.” 2435  197 tweets  2237 rekommendationer  1 rekommendationer

 Håller du med Kajsa Ekis Ekman? Här kan du diskutera med andra läsare.

Annons:
Annons:

Lokala nyheter

 Uppdatera DN:s app! Få pushnotiser från din ort.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: