Språkspalter

Får man skriva ”dom” i DN?

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Jag ser allt oftare i DN:s artiklar på nätet ordet ”dom” i stället för ”de/dem”. Är detta slarv, eller tillåter DN även formen ”dom”, till exempel: ”dom sprang”, ”jag såg dom”?

Jag ser allt oftare i DN:s artiklar på nätet ordet ”dom” i stället för ”de/dem”. Är detta slarv, eller tillåter DN även formen ”dom”, till exempel: ”dom sprang”, ”jag såg dom”?

Normalformen i sakligt skriftspråk är de/dem, inte dom.

Det kan tyckas otidsenligt, eftersom de flesta svenskar i dag säger dom, vare sig det gäller pronomenet i subjektsform: de sprang, i objektsform: jag såg dem, eller den bestämda artikeln: de unga.

Annons:

Det finns en rad småord som uttalas på annat sätt än de stavas men som ändå har behållit sin traditionella form i skrift: mig, dig, sig, någon, något, några, sådan, och. Då och då kommer propåer att talspråksformerna skall bli normalformer, att man alltså skulle skriva dom, mej, dej, sej, nån, nåt, nåra, sån, å.
Under 1960- och 70-talen började dom och mej/dej/sej dyka upp i framför allt läroböcker, i syfte att jämna vägen för skolbarnen. De fick emellertid aldrig riktigt fotfäste i vanlig sakprosa eftersom de flesta språkbrukare tycks finna dem alltför vardagliga. Och varför skulle man i så fall inte tillåta di för dem som föredrar det? Eller någe lika väl som nåt?

För skriftspråket är det en stilistisk vinst att det finns en uppsättning med neutrala former som de, dem, mig, någon, och en med talspråksformer när talspråk verkligen skall markeras. Mången skulle nog förundras över en formulering som "Dom sa sej aldrig ha hört talas om nåt sånt avtal" i en nyhetstext, medan "de sade sig aldrig ha hört talas om något sådant avtal" passerar utan att verka särskilt tungfotat.

Dom är å andra sidan den rätta formen när man åberopar de diffusa andra som inte är vi. "Dom däruppe, vi här nere", löd titeln på en av Günther Wallraffs böcker. Det bör heta Dom djävlarna! men det kan inte heta annat än De aderton.

Ibland åberopas dispens för just dom eftersom det i skrift blir allt vanligare med konstruktionen till de som i stället för till dem som. Skriver man till dom som märks ju inte felet.

En bättre lösning är att acceptera till de som, och det har språkvården gjort. Denna konstruktion är speciell - det framgår av att di-sägare i Sydsverige och Finland säger till di som men jag såg dom.

Dom har funnits i svenskan åtminstone sedan slutet av medeltiden. Ändå har skriftspråksformerna de och dem hållit stånd. Varför skulle vi ge upp dem just i vår tid?

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

migrationsverket
Foto:TT, AP

 Personalen arbetar sex dagar i veckan. ”Många är stressade.” 696  38 tweets  658 rekommendationer  0 rekommendationer

 Boko Haram bakom kidnappaningen. Minst 32 personer dödade. 19  9 tweets  10 rekommendationer  0 rekommendationer

karlsson2
Foto:TT

 SD:s Mattias Karlsson om KD:s förslag. Åsa Romson går till hård kritik mot Hägglund. 120  15 tweets  104 rekommendationer  1 rekommendationer

 KD: ”Sänk bidraget till flyktingar.” Partiet presenterar flera förslag. 1411  3 tweets  1408 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
putin_500
Foto:Reuters

 ”Vill säkra viktiga intressen.” 7.000 soldater som bland annat är experter på elektronisk krigföring.

flyg
Foto:AP

 Serveras halvråa på Stockholmskrog. Kan ge diaréer och njursvikt. 25  3 tweets  22 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: