"Fruarna först, Selma lilla!"

Så har Selma Lagerlöf fyllt etthundrafemtio år, och i år fyller hennes Nobelpris hundra. Vi lär ett tag framöver matas med en åtskilligt av och om författaren.
Redan har vi hunnit se "Selma" i SVT, där goda skådespelare dessvärre inte hjälpte mot den sjösjuka som framkallas av svängningarna mellan dokumentärt underbyggda scener och skandalösa påhitt. Tolkning av det förflutna är en sak, lögnaktiga påhitt en helt annan. Man frågar sig med vilken rätt en manusförfattare får dikta upp och sprida vanföreställningar om försvarslösa personer som ändå befinner oss så nära och som framträder så tydligt genom dagböcker och brev.

Eftersom detta är en språkspalt tar jag möjligheten att protestera mot en av de språkliga överträdelserna, nämligen den att Selma Lagerlöf hela filmen igenom kallas "Fru Lagerlöf". Selma Lagerlöf var i hela sitt liv fröken. Att tilltala en ogift kvinna med fru var på den tiden och länge efter helt otänkbart. Som äldre kallades hon hemmavid med kärlek och vördnad Fröken på Mårbacka.

Selma Lagerlöf var sju år gammal när den så kallade frökenreformen genomfördes, den som gav alla ogifta kvinnor "av bättre samhällsklass" rätt att i stället för mamsell kalla sig fröken - en titel som tidigare bara förbehållits adelns ogifta döttrar. Bakom detta steg mot klassutjämnning låg tidningen Aftonbladet, som presenterade det 1866.

I ungefär ett sekel skulle den allmänna frökentiteln användas. År 1963 ansåg Dagens Nyheter att fröknandet var föråldrat och utpekande - varför skulle man poängtera kvinnors civilstånd men inte mäns? - och tidningen föreslog en allmän frureform.

Förslaget möttes med såväl bifall som med löje och vrede. Åtskilliga fröknar - äldre damer som unga kvinnor - som inte låtit sig bindas av den gyllene bojan och inte hade för avsikt att göra det, betackade sig för erbjudandet att få kalla sig fru.

Sedan gick det ganska raskt för såväl fröknar och fruar som herrar att försvinna ur tilltalsbruket. Vill man i dag få höra ett enstaka herr eller fru får man lyssna till Svenska Akademiens högtidliga årssammankomst, där det kan annonseras att direktörstalet hållits av herr Englund och att dikter lästs av fru Frostenson. Detta titelbruk är för övrigt utomordentligt demokratiskt: här framhålls inte ämbeten, stånd eller akademiska grader. Doktor Lagerlöf tilltalades som akademiledamot fröken Lagerlöf.

Selma var och förblev fröken, med allt vad det medförde socialt. När hon år 1907 högtidligen hade promoverats till hedersdoktor vid Uppsala universitet blev hon inte inbjuden till de efterföljande middagarna hos ärkebiskopen och universitetsrektorn, och det kan knappast ha berott på hennes vid tillfället iråkade snuva: man visste bara inte hur man skulle placera ett ogift fruntimmer.

Bland bevingade ord återfinner man i dag "Nej, nej, Selma lilla, fruarna först!", utropet från en förskräckt värdinna som just bjudit ett antal damer att stiga fram till kaffebordet. Och då var ändå den berömda fröken Lagerlöf hedersgästen.

Vad hjälper en aldrig så exakt kopia av Nobelklänningen om man missar på en så väsentlig sak som tilltalet?

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut