"Det blir knäpp tyst när Mijailo Mijailovic lufsar in i säkerhetssalen." Så inleds Cecilia Jacobssons reportage från den första rättegångsdagen.
Strax började läsarna höra av sig med frågan hur Dagens Nyheter kunnat förfalla till den förkättrade särskrivningen, och på löpsedelsplats dessutom! Knäpptyst borde det väl ändå heta när det blir så tyst att man inte hör minsta knäpp.
Visst kan det heta knäpptyst, och det gör det också för det mesta. Men knäpp tyst är inte någon felaktig särskrivning av typen "honungs gul".
Knäpp fungerar här som ett så kallat gradadverbial, det vill säga ett adverbial som visar graden, i det här fallet av tystnad: helt/ alldeles/fullkomligt/nästan /så gott som tyst.
Det finns en handfull lite udda ord som har fått en egen ställning som sådana gradadverbial i vissa fasta sammanställningar: mol allena, mol tyst, blixt förbannad, blixt full, blick stilla, stup omöjligt, stup full, splitter ny, spritt naken, skvatt galen, pin färsk.
De uppträder alltså som förstärkningsord, fastän de från början har en helt annan innebörd. Det svårgenomskådliga mol, till exempel, kommer av tyskans mutterseelenallein, 'övergiven av varje modersjäl', det vill säga 'människa' - och mer allena kan man väl knappast bli.
Blixt i blixt full och blixt förbannad har också tyskt ursprung. Upphovet är förmodligen blitzschnell 'blixtsnabb', och därifrån har blitz blivit allmänt förstärkande, på motsvarande sätt som jätte- på svenska.
Den som är skvatt galen är galen så att det skvätter.
Blick i blick stilla är i princip samma ord som bleke - det vill säga en vindlös vattenyta. Stup går tillbaka på verbet stupa och uttrycker någon form av häftighet, som i stup i ett.
Nu kan de här orden oftast också bilda alldeles vanliga sammansättningar, som moltiga, moltyst, blixtförbannad, blixtfull, blickstilla, stupfull, pinfärsk, knäpptyst. I dag säger vi nog alltid spritt naken och skvatt galen, men förr förekom också sprittnaken och skvattgalen.
En och samma språkbrukare kan också växla mellan de två ordbildningssätten, och nu kommer vi till skillnaden dem emellan. I de särskrivna konstruktionerna framhävs båda leden var för sig. "Sitt blick stilla!" är en skarp maning, medan "Havet låg blickstilla" är en lugn iakttagelse. "Den här fisken är pin färsk" bedyrar mer än "Fisken är pinfärsk". I "Han blev blixt förbannad" verkar upprördheten starkare och mer ögonblicklig än i "Han blev blixtförbannad".
När det blir knäpp tyst i rättssalen blir andlösheten större än när det blir knäpptyst.
Det var det reportern ville beskriva.
För säkerhets skull understryker jag nu att de här fallen av särskrivning är speciella. I Dagens Nyheter accepterar vi givetvis inte "sprätt ägg", "herr toalett", "rök fritt", "kassa förvaltare" eller andra sammansättningar som gått av på mitten.