Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Språkkrönika: Ändras världen med andra ord?

Foto: TT

Språkkrönika. Kan man känna hemlängtan om ordet inte finns? En artikel av idéhistorikern Karin Johannisson i DN förra söndagen fick mig att fundera. Hemlängtan, eller snarare Heimweh, dök upp på 1600-talet i en avhandling av läkarstudenten Johannes Hofer. Enligt Svensk ordbok tog det sedan ett tag och hemlängtan letade sig in i svenskan först 1863.

Längtade inte svensktalande hem innan dess?

Karin Johannisson skriver att namn skapar verklighet; ett tidigare otolkat tillstånd stiger fram ur dunklet. Var fanns utbrändhet och adhd före sina namn?

I en ny bok försöker språkvetarna Lars Melin och Mikael Parkvall att ge ett svar. Boken ”Laddade ord” handlar om en ytterst politisk fråga: påverkar språket tanken eller är det tvärt om? Får orden sin laddning av att verkligheten är laddad, eller kan vi ändra på vår uppfattning och på verkligheten genom att byta till ord som har annan laddning?

Någon som arbetar på en förskola kan tycka att det är nedsättande att kallas dagisfröken, men påverkar ordet också vår uppfattning om personen? Får förskolepersonal högre lön än dagisfröknar?

Frågan har många olika förgreningar, som den populära myten om att någon som lever i arktisk miljö har fler ord för snö och just på grund av detta kan se skillnad på olika sorters snö. Myten är falsk. Den som lever i en snöig miljö kan bli bättre på att iaktta olika snönyanser, därefter sätter man ord på dem.

Eller ta den snart eviga debatten om ordet hen. Kan det nya pronomenet leda till ett mer jämställt samhälle, eller leder det till att könen försvinner och att pojk- och flickcyklar slutar säljas? De flesta sansade debattörer menar nog att det är själva diskussionen kring ord som möjligen kan förvandla samhället, orden i sig påverkar inte mycket.

Så hur är det med hemlängtan? Känner vi den först när vi lärt oss ordet, eller kommer känslan först och sedan sätter vi dit en etikett? Svaret på just den frågan är enkelt, enligt Melin och Parkvall. Hemlängtan fanns långt före dess beteckning. Men det betyder ändå inte att ordet saknar påverkan. För precis som Karin Johannisson skriver, kan vi med ord ställa en diagnos, och därmed är känslans status och ekonomi för alltid säkrad.

Vill du också ha svar på en språkfråga?

Ring: Språkrådet 08-4424210, vardagar 9–12.
Eller mejla: sprakfragor@sprakochfolkminnen.se