Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Kultur & Nöje

Språkkrönika: Nya språkbråk att se fram emot

Foto: TT

SPRÅKKRÖNIKA. Ett kännetecken för språkåret vi just lämnat bakom oss är debatterna. Allra mest diskuterades det om vi skulle skriva dom i stället för de och dem. Men läskunnighet, minoritetsspråk och dialekternas status diskuterades också filtigt. Dessutom fortsatte hen-debatten, om än lite småputtrande.

Vilka nya språkstrider som kommer att blossa upp 2017 är svårt att förutse. Men tre händelser som jag vet inträffar under året kan nog få viss betydelse.

I vår släpper Språkrådet en ny utgåva av ”Svenska skrivregler”, standardverket för alla som vill skriva rätt. Ola Karlsson, språkvårdare vid Språkrådet, utlovar en omfångsrik regelsamling med flera nyheter.

Ett avsnitt som kommer att svälla handlar om transkribering och translitterering, alltså omskrivning av namn från språk som ryska, arabiska och bulgariska till svenska. För första gången kommer regelsamlingen även att ta upp grundläggande engelska skrivregler.

Under arbetet med boken har det gjorts flera undersökningar av hur språkbruket faktiskt ser ut. Kanske kan det komma något råd som stör och leder till språkliga strider.

En annan språkhändelse är att vi får en ny mer generös namnlag den 1 juli 2017. Det kommer till exempel att bli tillåtet med dubbla efternamn och alla – oavsett om de har någon anknytning till namnet eller inte – kommer kunna byta till något av de efternamn som har minst 2.000 bärare. Förutom en lång rad son-namn blir det alltså tillåtet att byta till exempel Lind, Åberg, Hedlund och Sjögren.

Begränsningen för hur många gånger en person kan byta namn slopas. Och med den nya lagen blir det okej att ha dotter-efternamn även för män. Kanske kommer det att höjas upprörda röster om, till exempel Linus Wahlgren vill vara normkritisk och byta till Linus Pernillasdotter?

En tredje språklig milstolpe 2017 är firandet av du-reformen. I år är det 50 år sedan medicinalstyrelsens nytillträdde chef bad sina anställda kalla honom Bror. Han lade därmed bort titlarna och uppmuntrade duandet i den statliga myndigheten. Snabbt följde hela Sverige efter.

Det var en reform som låg helt rätt i tiden. Det krångligare titulerandet rimmade illa med tidsandan.

Men en språklig förändring har ofta ett pris. Vi saknar numera ett lämpligt tilltal i de fall då vi vill visa respekt eller markera distans. Att säga ni, som en del gör, uppfattas av andra som alltför distanserat. Så vad ska man ta till?

Mitt förslag är att vi lyssnar till något av de många språk som ökade i Sverige under 2016 – som arabiska, farsi eller somaliska. Här finns en skatt av hövligheter att appropriera. Finns det något tilltal som skulle gå att låna och hälsa med när du är för enkelt och ni provocerar?

Det skulle i alla fall garanterat leda till debatt.