Springfield är hans andra hem

Simpsons svenska översättare John Thelin är småfrustrerad. Vid sidan av Simpsonsfilmen har han just översatt säsongens sista avsnitt - utan att riktigt få till det.
-Jag är missnöjd och det gnager, men om jag har tur hinner jag texta om avsnittet innan det sänds. Ett dåligt skämt kan jag släppa, men ett riktigt bra vill man verkligen göra rättvisa.

Katrineholms största Homer-expert är nästan bosatt i Springfield själv efter att ha översatt Simpsons i fem och ett halvt år.
-Min bakgrund som ståuppkomiker hjälpte mig att få jobbet. Många som har översatt Simpsons har gjort det adekvat men inte fått med skämten.

Mångsysslaren John Thelin är 41 år och jobbade som serieredaktör, radiopratare och sjukvårdsbiträde innan det brinnande intresset för tv och språk tog över. Han erkänner att han är en rättshaverist som ofta ringer till företag som särskriver, men har inga problem med att själv ta kritik.
-Tvärtom! Jag efterlyser mer mejl. Om jag har gjort fel så vill jag veta det så jag kan rätta det eller motivera mig.

Det här är första gången han jobbar med en biofilm och tillvägagångssättet skiljer sig en hel del från tv-översättningar.
-Jag har sett "The Simpsons movie" tre gånger, lyssnat på ljudinspelningar och läst manus. Den största skillnaden när man jobbar med film är att man anpassar sig mycket mer efter klippen, textrutan får till exempel inte överlappa. En annan förändring är att man inte kan jobba hemifrån.

Han gillar filmen, även om han gärna hade sett fler musiknummer. Rent generellt är favoritkaraktärerna Lisas klasskompis Ralph "för att han är så dum och naiv" men framför allt barägaren Moe för hans kombination av låg IQ och cynism.
-Tänk bara på avsnittet när Talking Heads-sångaren David Byrne råkar trilla ner i Moes cabriolet och Moe frågar om han sett "Lida" (Stephen Kings skräckfilm där en kvinnlig psykopat försöker ta livet av sin idol). Det har inte David Byrne, varpå Moe säger: "Då kommer det här vara nytt för dig"... Subtilt och obehagligt.

Den jobbigaste karaktären att översätta är Homers kristna granne Ned Flanders eftersom han så ofta talar i smårim.
-"Now let´s peruse what we call the local news" kan han säga innan han ska skanna tv-programmen efter snuskigt innehåll. Ofta blir rimmen krystade på svenska. Samtidigt blir det tråkigare om man inte har med dem.

Ordvitsproblematiken gör att John Thelin lägger mer tid på Simpsons än på andra serier. Särskilt drabbas realityserien "Judge Judy" och andra produktioner av tveksam kvalitet.
-Det värsta jag tvingats översätta var 30-talsserien "The Waltons". Sockersöt mamma får tuberkulos och alla barn börjar gråta. Jag kräktes nästan.

Häromdagen avslutade han sitt 497:e Letterman-avsnitt. Det blir fyra i veckan så han har hunnit tröttna på vissa av deltagarna.
-Bandledaren Paul struntar man bara i. Det är regel nummer ett. 90 procent av det han säger är helt ointressant.
Hemligheten med Simpsons tror han är att de amerikanska manusförfattarna utmanar varandra mer än vi gör i Sverige.
-I stället för att ha en skrivstuga på två-tre personer sitter åtta humorproffs runt ett bord och försöker toppa varandra tills alla skrattar. Då vet de att det är bra.

En annan delförklaring är att Simpsons skapare rör sig på flera nivåer samtidigt.
-Det finns något för alla. Om New York-författaren Thomas Pynchon som är känd för att vara superhemlig och aldrig visa sig står med en papperspåse över huvudet ser det roligt ut även om man inte vet vem det är.

Att åren går i John Thelins eget liv men står still i Springfield är inget han stör sig på. Däremot blir han irriterad över motsägelser i seriens interna logik.
-Som att Homer är 38 men gjorde Marge gravid direkt efter high school. Då borde Bart vara äldre än tio.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut