– Både vänner och främlingar som i grunden delar samma värderingar som jag har tyckt att det har varit modigt att tala ut. Sedan har jag även fått extremt mycket skit från anonyma människor, berättar Linus Lindell.

Han ställde upp i en intervju om hur han uppfostrar sina barn med metoder som inte lägger lika stort fokus på barnens kön som hos normen. Att han fick så negativ respons tror han delvis beror på hur artikeln var vinklad.

– Rubriken (”Vi säger inte barnens kön”) gjorde att många trodde att jag kallar mina barn för ”hen”, vilket jag inte gör. Jag hemlighåller inte deras kön, vare sig för barnen själva eller för våra vänner och bekanta, men det framstod så och jag har fått extremt mycket kritik från folk som verkar tro att de både kan tankeläsa, förutspå framtiden och har rätt att hata folk som gör annorlunda än dem själva, säger han.

Även författaren Anette Skåhlberg, som pratade om sin kommande barnbok ”Känn med hen” och kritiserade hur en del använder ”hen”, upplevde blandade reaktioner efter intervjun.

– En del har gjort tummen upp och sagt ”vad skönt att någon tar upp det”. Sedan finns det de som tror att de vet var jag står, att jag inte vill transpersoner väl, vilket inte alls stämmer, säger hon.

Hur har du märkt av reaktionerna?

– Jag har fått mejl, sms och följt diskussionerna på facebook, twitter och i kommentarsfälten. Många tycker att det är jättebra att man vågar prata om det, men det finns även många som inte tycker det är bra med genus och därför vill jag tydliggöra att jag förespråkar allt med hbtq.

Varför tror du att ordet väcker så starka reaktioner?

– Folk har nog redan bestämt sig för vad de tycker innan de läser texterna. Sedan handlar det nog i grund och botten om rädslor, att rädslorna läggs i ett ord.

För Linus Lindell blev reaktionerna ännu starkare efter att han ställde upp i TV4:s ”Kvällsöppet”. Tanken var att nyansera debatten. I stället fick han ta emot skarp kritik av Katerina Janouch som jämförde hans förhållningssätt med barnmisshandel.

– Jag var väldigt tydlig med att jag inte ville framställas som någon som hemlighåller barnens kön, sedan blev det just ett sådant upplägg. Kontentan av sådana debatter blir att alla som vill arbeta med jämställdhet framstår som extremister, säger han. Vad jag vill föra fram är att barn har rätt att bli bemötta som individer och har rätt att vara olika och unika.

Så hur ska man göra för att hindra debatten från att bli så upprörd?

– Jag skulle vilja att folk reflekterar kring om de har förstått det de läst eller hört innan de blir upprörda och arga, och att de funderar på varför de blir upprörda. Sedan tycker jag att man ska vara medveten om att det finns begränsande normer kring kön och sexualitet och att man borde reflektera kring hur man är med och upprätthåller de normerna. Bara för att man själv råkar befinna sig inom normen betyder det inte att man har rätt att döma de som inte passar in.