Första gången jag hörde om saken trodde jag att det var den vanliga, mediehysteriska ryktesspridningen: i jakten på de svikande ungdomstittarna, sas det, tänkte SVT banta nyhets­redaktionerna och lägga ned dokumentärprogram för att satsa på pratshower och drama i stället.

Det lät som förtal - men det visade sig tyvärr vara sant. Om det till en början var svårt att tro så är det desto lättare att känna igen sig i det följande ställningskriget. Anställda protesterar mot reformerna under parollen "Rör inte våra program!" På måndagens DN Debatt tog ett imponerande antal SVT-anställda bladet från munnen, och visst: det är lätt att hålla med i deras vältaliga försvar för public service-mediets ansvar för kvalificerad tv-journalistik.

Kanske lite för lätt. För frågan är ju vad det är som ska försvaras. Rapport och Aktuellt? I en krönika i tidningen Journalisten häromveckan gick mediedebattören Kjell Häglund till fränt angrepp mot just tv-nyheterna. Vällustigt beskrev han hur de misshandlar det fantastiska mediet. Ett kidnappat barn på en förskola? Bild på tom gunga. Har något hänt på ett sjukhus? Sjuksyrror som viker tvätt. "Bena ut Rapport och Aktuellt och du hittar lite fett, lite senor - men ingen hjärna, inga muskler."

Man vill oftast dra ned volymen i Häglunds artiklar med drygt hälften, men här har han rätt i sak. Tv:s nyhetsprogram är frånåkta av tiden. Så där varannan dag kommer ett verkligt givande inslag - resten är stela ritualer, självgoda makthavare, halvdöda bilder.

Jag förstår de unga människor som hellre lägger sin tid på annat.

Däremot vägrar jag att tro att de inte skulle vilja se levande nyheter och bra samhällsprogram. Tv är oslagbart dels när stora saker händer i direktsändning, dels i genomproducerade program - problemet med "nyheter" är att formen lätt kör fast i den tunga produktionsapparaten. Det är ett internationellt fenomen, påpekar Häglund - och rekommenderar nedskärningar, även han.

Men ett tv-företag som tar sitt public service-uppdrag på allvar borde förstås göra precis tvärtom: dra ner på pratshowerna och satsa rejält på att försöka göra nyhets- och samhällsprogrammen så spännande att folk vill se dem. Alla program går att förnya - vem trodde för fem år sedan att en serie om svenska språket kunde bli en tittarsuccé? - men den mekaniska debatten från båda håll låter ana att den verkliga bristvaran här varken är resurser eller tittare - utan kreativitet och nytänkande.

Alla klagar som vanligt på tv och vädret. Tv kan man ändå göra något åt.