Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Stendöd? Nej, filosofin lever

Filosofin är på frammarsch. Teknisk utveckling och byråkratisering har skapat ett nytt sug efter ett fördjupat tänkande kring de viktigaste frågorna. Det syns både på Bokmässan och ståuppscenerna.

Vad hände med alla små filosofikaféer som blommade upp för 10–15 år sedan? I många fall finns de kvar. Filosofiintresset vissnade aldrig och nu tycks det slå ut i blom ordentligt. I höst ska Alex Schulman och Sigge Eklund leverera ”skruvad humor” och ”filosofiska grubblerier” i sin show ”Meningen med livet”. På reklamaffischen poserar underhållarna som filosofer eller profeter med fotsida dräkter, skrifttavla och Ipad. Också DN:s kulturskribent Ann Heberlein är aktuell med en filosofisk ståuppföreställning som hade premiär på Lund Comedy Festival för en månad sedan. Den heter samma sak som Alex & Sigges show, med tillägg av ett lite mer blygsamt, eller kanske sokratiskt, frågetecken på slutet: ”Meningen med livet?”.

På Bokmässan som öppnar i morgon syns ytterligare ett tecken på en renässans för tänkarposen. Då lanseras premiärnumret av Modern Filosofi, en tidskrift med samma upplägg som Språktidningen och Modern Psykologi. Här varvas korta och långa artiklar om tidlösa och aktuella frågor. Filosofiska perspektiv anläggs på städning och smuts, samtida extremism, livskriser eller drömmen om evigt liv. Man får möta klimatfilosofen och förskolefilosofen. Finns Gud? Kräver kunskap frihet? Svåra frågor i lättillgängligt format.

Chefredaktören Patrik Hadenius ser en ny attityd till filosofi omkring sig. Om existentiellt sökande ibland har framställts som en alltför pretentiös aktivitet efter 18 års ålder tycker han att filosofins imageproblem i dag är minskande.

– Tidigare har den utmålats som lite mossig och överakademisk. Ett opraktiskt ämne som är sist på behovstrappan. I dag har jag magkänslan att det tvärtom är meriterande att ha filosofistudier i sitt cv. Filosofin befinner sig i dag där språk var för tio år sedan då Fredrik Lindström gjorde ”Värsta språket”, säger Patrik Hadenius, som beskriver filosofi som en tänkandets matematik.

Ett av skälen till att den filosofiska nyfikenheten ökar är den tekniska och medicinska utvecklingen, menar han. Spjutspetsforskningen spetsar även till de tidlösa frågorna: Vad är en människa? Vad är själen?

– Det finns hundratals exempel på medicinsk och teknisk utveckling som förnyar behovet av filosofiska problemformuleringar. Att läkarkonsten kan rädda barn födda så tidigt att det också skulle ha varit tillåtet att abortera dem, foster­diagnostiken, dödshjälpsfrågan som växer i takt med att vi lever längre. Men även den artificiella intelligensen: att robotar tar över sådant som bara människor gjorde förr, som att delta i strid eller ta hand om våra gamla, säger han.

Sveriges utveckling från monokulturellt samhälle till dagens nya land inbjuder till andra frågor: Vad innebär det att vara religiös? Sekulär? Vad ska odemokratiska rörelser tillåtas göra? Hur långt sträcker sig yttrandefriheten?

– Ett tredje fält som driver det filosofiska intresset är klimatet och miljön. Det är ohyggligt aktuellt. En planet med nio miljarder människor, tre grader varmare, en massutrotning av arter. Får vi göra så här? För vems skull ska vi bevara planeten? Vad är poängen? Är det värt uppoffringarna?

00-talet var på många sätt psykologins decennium. Samhällsproblem framställdes som utmaningar på individnivå, socionomen skolades om till jobbcoach och böcker om självkänsla och positivt tänkande klättrade högt på bästsäljarlistorna. Samtidigt orienterade sig psykologin alltmer åt den resultatinriktade, kognitiva beteendeterapin (kbt).

– Psykologin var mer filosofisk förr. När den ändrade inriktning mot en mer evidensbaserad, medicinsk behandlingsform blev den kanske bättre på att lindra och bota symptom. Men den ställer inte längre lika många frågor om varför. Det har lämnat fältet fritt för filosofin, säger Patrik Hadenius.

Men inte bara psykologin, utan en stor del av samhällsapparaten med myndigheter och företag har genomgått en motsvarande orientering mot mätbarhet och målstyrning, där ledningsmetoden new public management är ett exempel. Filosofen Jonna Bornemark menar att denna omdaning har fött ett nytt behov av filosofiska diskussioner inom många yrkesgrupper som jobbar med människor. Hon är ofta ute och föreläser på arbetsplatser. I yrkesgrupper som lärare, socialsekreterare, poliser, sjuksköterskor, undersköterskor och folk inom äldrevården, boendestöd och missbruksvård möter hon ett uppdämt och ökande sug efter diskussioner om existensfilosofi, kvalitet, omdöme och begreppet fronesis, praktisk klokhet.

– Vi har haft en stor våg av manualiseringar och olika typer av kvalitetssäkringssystem som kommer ovanifrån. I samband med det märker jag ett enormt gensvar när jag kommer och pratar om empati, etik och filosofi. Många i de här yrkesgrupperna möter dagligen människor i existentiellt mycket utsatta situationer. Men eftersom de ofta jobbar i byråkratiska organisationer där det mest handlar om att bocka av människor i rätt ordning får de inte den typen av stöd, säger hon.

Ett exempel på en situation där existensfilosofi kan komma till nytta är en socialsekreterare som möter en ung människa som vill ta livet av sig.

– Hur hanterar man den situationen om man själv har svårt att prata om döden? Det lättaste sättet är att skicka personen vidare över de formaliserade vägarna, trots att situationen kan vara akut och måste lösas här och nu, säger hon.

Filosofins framryckning är inte bara en populär företeelse. I den akademiska världen har svenska filosofer just nu ett gott rykte runt omkring i världen. Det menar Olav Gjelsvik, professor i filosofi vid Oslo universitet och som enligt Riksbankens jubileumsfond har en god, internationell överblick på filosofin som forskningsfält.

– Svenska filosofer har en god ställning internationellt. Det märks genom att de ofta publiceras i de bästa vetenskapliga tidskrifterna runt omkring i världen. De är också väldigt synliga på många viktiga internationella konferenser, där de har en betydande andel av huvudföreläsningarna, säger han.

Exempel på framstående svenska filosofer som hävdar sig internationellt är Dag Prawitz, Lars Bergström, Dag Westerståhl, Wlodek Rabinowicz, Peter Gärdenfors, Ingmar Persson, Anna-Sofia Maurin, Sten Lindström och Gunnar Björnsson. Men det finns många fler, menar Olav Gjelsvik, som egentligen är ovillig att nämna namn eftersom de osynliggör så många andra, särskilt en stor grupp i Stockholm. Olav Gjelsvik menar att Finland tidigare hade den starkaste positionen inom nordisk filosofi, men att Sverige nu har tagit över. En anledning till det är enligt Gjelsvik att svenska filosofer varit bättre på att plocka upp de teman som den finlandssvenske filosofen Georg Henrik von Wright introducerade från 1950-talet och framåt. Men den grenen av filosofin ser också något annorlunda ut jämfört med en populärvetenskaplig tidskrift, eller vad man kan förvänta sig en scenshow med Alex & Sigge:

– Bland annat von Wrights deontiska logik fick stor uppmärksamhet i Sverige. Svensk filosofi blev stark i det analytiska och det formala, både i frågeställningar kring preferenser och beslutsprocesser, men också normativ logik, säger Olav Gjelsvik.

DN på Bokmässan Patrik Hadenius talar om Modern filosofi (B05:60) på torsdag den 25/9 kl 15.