Kultur & Nöje

”Storstaden har blivit norm”

Orättvist skildrade? Östersundsborna höjde stämningen på lördagens delfinal i Melodifestivalen med hjälp av pompoms och jubel.
Orättvist skildrade? Östersundsborna höjde stämningen på lördagens delfinal i Melodifestivalen med hjälp av pompoms och jubel. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Storstadsbon är modern och välutbildad medan landsortsmänniskan är arbetslös och misslyckad – det är den bild av Sverige som medier och populärkultur förmedlar. När det urbana blir normen vidgas klyftan mellan stad och land.

I helgen publicerade Expressen ett reportage om arrangemanget kring Melodifestivalen i Östersund. Texten har bland annat retat upp Bosse Svensson, tidigare chef­redaktör för Östersundsposten och numera lokalpolitiker. I ett blogg­inlägg skriver Svensson att han blev rasande över den nedlåtande tonen.

Detta är bara ett i raden av exempel där storstadsbaserade journalisters skildringar av landsorten väcker starka känslor i landet. Kulturgeografen Madeleine Eriksson vid Umeå universitet har forskat i hur det Sverige som ligger utanför storstäderna skildras i medier och populärkultur. Enligt Eriksson går det att urskilja en tematik och den är inte särskilt smickrande.

– Inom populärkulturen så återkommer den bakåtsträvande och lite misslyckade mannen hela tiden. Inom nyhetsrapporteringen är tematiken mer nedtonad, men bevakningen bygger till viss del på stereotyper om outbildade och omoderna människor. Landsbygdsbon pekas ut som ”den andre”, säger Madeleine Eriksson.

Samtidigt har begreppet urban laddats med ett antal positiva värderingar.

– Den urbana människan är per automatik modern och storstaden är normen. Allt annat är avvikande. Det här har naturligtvis ingen verklighetsförankring alls. Självfallet finns det outbildade människor i Stockholm, men de representeras sällan, säger Madeleine Eriksson.

Enligt medieforskarna Magnus Andersson och André Janssons bok ”Landsbygdens globalisering” från 2012 finns det en generell uppfattning bland svenskarna om att medierna bidrar till att öka splittringen mellan stad och land.

Enligt Madeleine Eriksson kan utvecklingen bidra till att sprida en retorik som gör gällande att den som bor på landsbygden och är arbetslös får skylla sig själv.

– Det är en del av en individualiseringstrend där vi bär ansvaret för oss själva till hundra procent. Man skulle kunna välja att se detta som ett strukturellt och politiskt problem. I stället blir det individens problem. Sedan kan man fundera över hur det är att bo på en plats som konsekvent beskrivs som problematisk. En plats som alla lämnar. Bland de som bor på landsbygden kan det också bidra till att forma en vi-och-dom-mentalitet, säger Madeleine Eriksson.

Jens Runnberg är politisk redaktör på Dalarnas Tidningar. Han säger att Stockholmsbaserade mediers rapportering kring tillvaron utanför huvudstaden gärna präglas av en exotisering.

– Trivialiteter tillskrivs ofta en stor betydelse. När det gäller Falun så tjatas det hela tiden om röda hus. Inte fan är det någon som tänker på det i Falun, säger Jens Runnberg.

Han är emellertid kluven till Expressens text om Melodifestivalen i Östersund. I någon mån är texten en vulgärskildring, anser han. Vissa passager tangerar en nidbild av orten.

– Men de lokala politikerna får reportern gärna driva med. Deras föreställning om betydelsen av att Melodifestivalen kommer till stan är Grönköpingsmässig. De som säger att det leder till inflyttning förtjänar att hånas grundligen, säger Jens Runnberg.

– Det är klart att det här inte välter Östersunds ekonomi. Men i viss mån är det de här aparta grejerna som lokala politiker går i gång på. Om vrångbilden kring centrum och periferi inte fanns så skulle inte arrangörerna kunna skörta upp periferin.

Läs mer: DN Kulturs artikelserie ”Stad och land”.