STRASBOURG.
Inför omröstningen ikväll om EU:s telekompaket är utgången fortfarande oviss. Kritikerna är alltjämt oroliga för internets framtid. Men svenska parlamentariker lovar att ta strid för rättssäkerheten.
Telekompaketet är ett omfattande lagförslag som främst handlar om konkurrens och konsumentfrågor på EU:s gemensamma marknad för telefoni och internet. Under behandlingen har det dock väckts förslag om att utforma de nya lagarna så att de kan bli ett vapen i kampen mot upphovsrättsbrott, såsom illegal fildelning.
Motförslagen har inte låtit vänta på sig. Striden står bland annat om vad som allmänt kallas förslag 138 (numera dock föreliggande med både nummer 46 och 135). Enligt detta förslag ska lagtexten uttryckligen slå fast att inga inskränkningar av internetanvändarnas fundamentala friheter och rättigheter får införas utan beslut i domstol.
Formuleringarna tar sikte på den ordning som håller på att införas i Frankrike, där det räcker med ett myndighetsbeslut för att stänga av användare som brutit mot upphovsrätten. Men 138:an står också i motsats till uppfattningar som vädrats bland tjänstemän i ministerrådets arbetsgrupp för Telekompaketet. Där har det ifrågasatts om tillgång till internet verkligen är en sådan fundamental rättighet som förslag 138 ger uttryck för.
I kväll, tisdag, tar EU-parlamentets industriutskott Itre ställning till Telekompaketet. En av dem som höjer ett varnande finger för hur det kan gå är den brittiska forskaren Monica Horten, som nära följer den politiska processen.
I ett inlägg på sajten iptegrity.com skriver hon att förslag 138 har strukits under förhandlingarna som pågått den senaste tiden mellan EU-parlamentarikerna och ministerrådet. Enligt Horten ska tjänstemännen som arbetar med frågan för ministerrådet istället ha föreslagit ett tillägg med vagare formulering som dessutom skulle läggas vid sidan av själva direktivet och därigenom inte få samma tvingande status.
Horten menar att detta i förlängningen öppnar för möjligheten att låta nätoperatörer blockera sajter, nättjänster och specifika typer av trafik utan domstolsbeslut.
Den svenske EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) bekräftar i ett inlägg på sin blogg att frågan om avstängning av internetanvändare varit uppe på bordet i de senaste förhandlingarna om Telekompaketet. Hökmark skriver vidare:
”För min del anser jag att det är viktigt att klargöra från EU-sida att det som är operatörers ansvar skiljer sig från det som är rättsliga myndigheters ansvar. Sedan kan det vara upp till enskilda medlemsstater hur detta ansvar utövas. Men det bör inte ligga något konsumentpolitiskt krav på operatörer att träda i polisens ställe.”
Hökmark menar att hans uppfattning är väl förankrad i hans egen partigrupp och förutspår att den kommer att antas av industriutskottet på tisdagskvällen.
Lena Ek, centerpartistisk EU-parlamentariker, är mindre säker på utgången än Hökmark. I ett inlägg på sin blogg skriver hon att hon stödjer ändringsförslag 138 om ” rättsgarantier och rättvis rättegång när ett bolag vill stänga av en användare från nätet”. Men hon fortsätter:
”Nu består arbetet i att övertyga andra att rösta för ändringsförslaget, men det ser svårt ut att få majoritet.”
För att förslagen i Telekompaketet ska bli lag måste de godkännas av både EU-parlamentet och ministerrådet. Parlamentet fattar sitt beslut den 5 maj, ministerrådet gör det den 12 maj.
Här finns den senaste tillgängliga versionen av det lagförslag som industriutskottet tar ställning till ikväll.