Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Svenska Pen börjar kamp mot hatkultur

Foto: Jonas Lindkvist

Svenska Pen vill öka medvetenhet om vad hatspråkskulturen i Sverige gör med offentligheten. Det ska de göra i ett nytt projekt som når ut till bland andra politiker och skolor, och som görs med stöd från Svenska Postkodlotteriet.

Enligt Svenska Pen är hatkulturen det största hotet mot yttrandefriheten i Sverige i dag. En undersökning som Myndigheten för kulturanalys presenterade tidigare i år visar att 35 procent av Sveriges författare och 30 procent av Sveriges journalister har drabbats av hot och trakasserier. Nu påbörjar Svenska Pen ett arbete mot hatkulturen.

– Vi har jobbat med hat och hot i världen, men nu har det blivit en realitet även i Sverige, där det nu finns en hotbild mot svenska författare och journalister som vi aldrig sett här någonsin tidigare. Jag tror inte att någon trodde att vi skulle få en sådan situation här – men nu blir den stadigt värre. Så vi måste ta tag i detta, säger Ola Larsmo, ordförande för Svenska Pen.

Varför har det blivit så i Sverige?

– Det är den frågan alla sliter med. Men på ett plan är det en självgående process. Om man börjar gå in i ett språk där världen är svartvit och det finns goda och skurkar så blir det självförstärkande. Men det är också en högerpopulistisk och religiösextremistisk våg som drar fram över planeten. Det är en antimodern rörelse som är fientligt inställd mot en modern demokrati och utbytet mellan människor. Men vi känner igen det, och det vi måste göra är att prata öppet om det och urskilja hatspråket som en farlig och negativ faktor i sig.

Från 2017 ska organisationen Svenska Pen med stöd från Svenska Postkodlotteriet utöka sitt arbete i Sverige och rikta in sig på att öka medvetenheten om vad hatspråkskulturen i Sverige gör med det offentliga samtalet i skolor, på arbetsplatser och på gatan.

– Vi vill få i gång en kunskapsprocess för vi upplever att folk är lite oförberedda på detta och de förstår inte vidden av och komplexiteten i hatkulturen. Vi tror att med våra erfarenheter av att ha jobbat med frågan sedan andra världskriget kan vi göra något.

Bland annat kommer man att rikta in sig på utbildning i skolor för lärare och elever i källkritik och om hatbrottskultur.

– Skolan är en viktig målgrupp men vi kommer också bedriva lobbyarbete mot politiker. De är också en grupp som råkat illa ut, så vi vill vända oss till politiker både i kommuner och landsting och riksdagen, för att få en dialog om vad hatspråkskulturen gör med människor och samhället, säger Ola Larsmo.