Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Svenska vården satsar på virtual reality

Foto: Mikael Ström

Går det att behandla fobier med virtual reality? Det tror svenska forskare och psykologer som nu fått ekonomiskt stöd av Kulturnämnden för en större studie nästa år.

Under året har Film Stockholm och Gustavsbergs vårdcentral samarbetat med Landstinget i Stockholm, KTH och Karolinska Institutet för att ta fram en virtual reality-prototyp för behandling av fobier.

Prototypen ska sedan ligga till grund för en större klinisk studie nästa år. Två psykologer och fem forskare ingår i teamet, och Film Stockholm producerar materialet som ska användas.

– Det har forskats en del på VR och fobibehandling runt om i världen, i bland annat USA och Italien, och resultaten har varit gynnsamma. Man kunde behandla krigsveteraner och människor med posttraumatiskt syndrom genom att låta dem möta liknande situationer i en virtuell miljö, säger Joakim Blendulf på Film Stockholm.

I den behandling det nu forskas på i Sverige handlar det om så kallad 360-film, det vill säga att filmen går att se oavsett åt vilket håll man riktar blicken. Tanken är att underlätta vid behandling av fobier, till exempel klaustrofobi eller höjdrädsla, genom att exponera patienter i VR-miljöer för sådana situationer.

Enligt en uppskattning av landstinget har bara Gustavsbergs vårdcentral cirka 4 200 patienter med någon form av fobidiagnos, så att tillämpa VR-behandling skulle underlätta kraftigt för vårdpersonal.

Filmerna som Film Stockholm producerar handlar bland annat om att stå ensam i en hiss, varpå två personer kliver in, och sedan ytterligare två. Eller att röra sig i rusningstrafiken på T-centralen. Exempel på där rädslan för slutna utrymmen som kan orsaka problem i vardagen. Denna typ av behandlingar utförs annars med psykolog på plats i den faktiska miljön tillsammans med patienten, men sker nu virtuellt medan man befinner sig på vårdcentralen.

Även om upplevelsen kanske inte blir hundra procent som i verkligheten, det vill säga inklusive den fysiska beröringen, så visar studierna man tittat på att det ger tillräckligt mycket för att kunna jobba med det i behandlingen.

– Till och med ritade figurer i ett spelutvecklingsverktyg i VR kan framkalla de här känslorna. Så om du reagerar på en spelgrafisk gestaltning blir det ännu verkligare med en filmad, sfärisk bild med hög upplösning och bra ljud. Det är något helt annat än att titta på en vanlig skärm, säger Blendulf.

Frågan är om det i förlängningen, med VR-utrustningens utveckling, innebär att patienter kommer att kunna självbehandla hemma.

– Det ska bli intressant att se om det kan bli så, åtminstone att man kan öva så pass mycket på egen hand att det bara återstår för psykologen att finjustera behandlingen. Förhoppningen är att det med virtual reality ska gå att inte bara ersätta den här typen av KBT-behandling, utan att dessutom utveckla den, säger han.