Wikipedia fyller tio år och har blivit en del av de flesta människors vardag, privat och i yrkeslivet. Men fortfarande debatteras tillförlitligheten.
Det fria uppslagsverket Wikipedia fyller tio år på lördag. Utvecklingen har gått blixsnabbt. Bara den svenska upplagan motsvarar i dag 70 inbundna uppslagsböcker (Nationalencyklopedins pappersversion var drygt 20 band).
Har tillförlitligheten ökat med åren?
– Frågan om tillförlitlighet har alltid funnits. Andelen bra och dålig information har varit densamma hela tiden. Däremot tror jag att felprocenten minskar i och med att artiklarna blir allt mer detaljerade när de efter hand fylls på. I Sverige finns omkring 1 000 aktiva användare som går in och ändrar fel, säger Lennart Guldbrandsson, svensk stipendiat på Wikimedia Foundation som driver en mångd Wiki-projekt.
Han tycker att frågan om tillförlitlighet är överdriven, eftersom nästan ingenstans kan man hitta något som är 100 procent rätt.
Lennart Guldbrandsson berättar att det i hela världen finns 30 000 aktiva användare. I dag är Wikipedia den femte mest besökte nätsidan med 400 miljoner unika användare per månad (77 000 år 2005).
Det reklamfria verket går runt på en budget på 16 miljoner dollar, en budget motsvarande en Hollywoodfilm. Varje år kampanjar stiftelsen och har inga svårigheter att få in donationer. Teknikavdelningen är mindre än på en svensk dagstidning i DN:s storlek.
Det största antalet användare finns i USA och Tyskland. Den engelsspråkiga versionen är störst med 3,4 miljoner uppslagsord. PÅ alla språk finns 17 miljoner artiklar. Dess popularitet förklarar Guldbrandsson med ”the long tail”, det vill säga att människor med små specialintressen knyts samman genom Wikipedia och triggas därmed att bidra.
– Det är ofta personer som otroligt smarta och välutbildade. De lägger ned tid varje vecka på att redigera artiklar. Jämför det med vilket volontärarbete som helst. Wikipedianerna brinner för sitt ämne och för att det ska bli rätt.
Wikipedia har kört om sina konkurrenter med råge. Men den Guldbrandsson är ödmjuk.
– Jag vill inte att exempelvis Nationalencyklopedin försvinner. Ska man utföra något ska man aldrig använda bara en källa. Ju flera desto bättre, sedan får man göra en egen bedömning av den information man hämtat in.